Varm choklad. Starkare drycker än så blir det inte för de två 17-åriga killarna Lamela Ibrahim och Adam Mohammed, vare sig det är en regnig vardagskväll som denna på Solna ungdomscafé eller ett festligare tillfälle.

– Vi är sportgrabbar, säger Adam Mohammed.

– Det är emot min religion att dricka, jag är muslim, fortsätter Lamela Ibrahim.

Eftersom ingen av dem dricker har det inte heller blivit några stora diskussioner om regler hemma. Men om något kan påverka ungdomarnas beteende så tror de att det är föräldrarna.

– De som lyssnar på kampanjer i skolorna är nog bara de som redan inte dricker, säger Lamela Ibrahim.

Just föräldrarna har Örebro preventionsprogram, ÖPP, tagit fasta på. Metoden utgörs av en serie presentationer på 15-20 minuter riktade till föräldrar med barn i högstadiet för att få dem att vara restriktiva mot ungdomsdrickande. Den har som mål att minska berusningsdrickandet och att förebygga en tidig alkoholdebut.

Mål som enligt en ny övergripande studie helt har missats. Studien har följt 1752 elever i 40 skolor, uppdelat i två grupper, de vars föräldrar deltog i ÖPP och de som inte gjorde det. Slutsatsen är att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna.

– Vi hittar inte några effekter på ungdomarnas drickande. Inget när det gäller frekvent berusningsdrickande, ingen förändring när det gäller berusningsdebut och inte heller på veckokonsumtion, säger forskaren Maria Bodin som har utväderat metoden för STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska institutet.

– Det är nedslående resultat.

190 av 290 svenska kommuner använde sig av ÖPP år 2008 och sedan dess har antalet bara ökat enligt metodens grundare, psykologiforskaren Nikolaus Koutakis på Örebro universitet. Han är kritisk till hur STAD:s studie av ÖPP har utförts.

– Det finns en hel del att tycka om studiens resultat, säger han och pekar på de positiva resultat som tidigare mindre utvärderingar av metoden gett.

– Tänk att ÖPP är ett läkemedel och att du klagar till din läkare att det inte fungerar, det är inte så konstigt eftersom en av sakerna rapporten kommer fram till är att 80 procent av de skolor som jobbat med metoden inte har gett den i full dos, säger Nikolaus Koutakis och kritiserar även hur mätningarna av drickandet har gjorts.

Nu ska dock programmet ändras och döpas om till Effekt.

– Vi har pimpat ÖPP. Det är snyggare och vassare men med samma verksamma ingredienser, säger Nikolaus Koutakis.

ÖPP utvecklades med skattemedel under slutet av 1990-talet och har under en längre period spridits via Folkhälsoinstitutet, FHI. Då hade alkoholkonsumtionen stigit under flera år, nu pekar den istället nedåt. Något som Sven Bremberg, barnläkare på FHI, vill sätta i samband med ÖPP trots resultaten från STAD:s studie.

– Det här kan vara en komponent.

Samtidigt trycker han på att det enda som kan göra stor skillnad för att undvika allvarliga problem med alkohol är att ungdomarna klarar av skolan.

– När det gäller förebyggande insatser måste man väga fördelar mot nackdelar. Väldigt lite talar för att de här insatserna kan skada på något sätt, det är nästan det viktigaste, säger Sven Bremberg.

Länsstyrelserna tog i fredags initiativ till en heldag i Stockholm för att diskutera hur ÖPP, eller Effekt, ska användas i framtiden.

– Jag trodde att den här typen av konferens skulle komma tidigare, det har varit väldigt tyst efter vår studie med tanke på hur spridd metoden är, säger Maria Bodin.

STAD har nyligen utvärderat även metoden Steg för steg, med samma nedslående resultat. I övrigt testas sällan hur väl de olika omfattande satsningarna faller ut.

– Generellt är det väldigt få av de svenska metoderna som utvärderas på ett sådant sätt att det går att dra några slutsatser om effekterna, säger Maria Bodin.