På regeringens uppdrag gör Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, varje år en beräkning av svenskarnas alkoholkonsumtion. För 2011 låg den på motsvarande 9,2 liter ren sprit per svensk som är 15 år eller äldre. Det är samma nivå som året före men betydligt lägre än toppåret 2004 då konsumtionen var uppe på 10,5 liter. Det året försvann alla införselkvoter vid utlandsresor.

Samtidigt dricker vi nu betydligt mer än före det svenska EU-inträdet. 1995 låg konsumtionen på 7,8 liter. Ökningen antas bero på den närmast helt fria resandeinförseln, att Systembolaget blivit mer tillgängligt och fortsätter slå försäljningsrekord, att antalet utskänkningstillstånd är fler än någonsin och att man kan köpa via nätet.

–Dessutom har priserna sjunkit på såväl öl som vin och sprit och så har svenska folkets disponibla inkomst ökat dramatiskt under dessa år. Och det är framför allt vuxna över 50 år som ändrat sina vanor och ökat på sitt drickande. Särskilt tydligt är mönstret bland kvinnorna, säger alkoholforskaren Mats Ramstedt, som tagit fram materialet åt Sorad, men som arbetar på Centrum för psykiatriforskning i Stockholm.

I den allra yngsta åldersgruppen, från 15 år och uppåt, dricks det däremot mindre än någonsin tidigare. I mitten av 1990-talet var det bara ungefär en femtedel som inte drack något alls bland eleverna i årskurs 9, nu är det omkring hälften som inte gör det. Den betydligt försiktigare inställningen till alkohol tar man sedan med sig upp till 25-årsåldern.

–Det ser så ut, något har uppenbarligen hänt som ger den här kraftiga nedgången. Föräldrakontrollen är säkert större eftersom man bor hemma längre än tidigare samtidigt som man inte vill skaffa sig samma vanor som vuxna. Killarna påverkas också av att de sitter hemma och spelar mycket dataspel och då dricker man mindre, säger direktör Håkan Leifman på CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

En viss uppgång har däremot skett när det gäller ungdomarnas användning av droger. Exempelvis har bruket av cannabis ökat något de senaste åren.

–Det är en mycket liten uppgång. Summan av ungdomarnas laster verkar inte vara konstant, de väger lättare än för 10–15 år sedan, säger Håkan Leifman.

På senare år har det funnits en växande kritik mot Sorads statistik. Framför allt är det branschorganisationerna för såväl bryggerinäringen som leverantörerna av vin och sprit som hävdar att man exporterar rekordstora mängder svensk alkohol till butikerna i främst Tyskland. Man menar att gränshandeln är mer omfattande än vad Sorad beräknar den till.

I år har därför Sorad använt två beräkningsmodeller. Förutom den gamla modellen som alltså ger en konsumtion på 9,2 liter finns även en högre siffra på 9,4 liter.

–Vi bygger fortfarande båda våra beräkningar på ren försäljningsstatistik till 80 procent och 18000 slumpvis utvalda intervjuer med svenskar som får svara på frågor om hur de skaffar sig sin alkohol och hur deras konsumtion ser ut. Men i den nya modellen har vi sedan viktat upp rapporteringen av hur mycket som köps utomlands, säger Mats Ramstedt.

När man översätter den nya metodiken på statistiken för 2009 och 2010 kan man se att konsumtionen har minskat från 9,8 till 9,4 liter.

–Det beror på att resandeinförseln faktiskt har minskat de senaste åren. Men vi får inte glömma att vi fått en utplaning av konsumtionen på en betydligt högre nivå än för 15–20 år sedan. Därför är vårt intag av alkohol fortfarande en viktig folkhälsofråga, säger Mats Ramstedt.