När det nya betygssystemet infördes för tio år sedan krävdes att eleverna skulle ha minst godkänt i engelska, matematik och svenska för att bli behöriga till de nationella programmen på gymnasiet. Det individuella programmet, IV, skapades för att först och främst förbereda de elever som inte lyckats med detta.
Men en färsk rapport från utbildningsförvaltningen i Stockholm visar att bara fyra av tio elever som gått IV-utbildningar har klarat att ta sig in på ett nationellt program.
Ännu färre tar sig igenom det nationella programmet med godkända betyg. Av de elever som började på individuella programmet 1999 var det bara nio procent som hade fått ett slutbetyg från nationellt program fyra läsår senare.
– Uppgiften är svår, men det är förstås inte ett bra resultat. Skolorna bör jobba mer aktivt för att lyfta fram individuella program och ta upp målen och resultaten i sina arbetsplaner och kvalitetsredovisningar, säger gymnasieinspektören Christer Blomkvist.
I dag saknas det tydliga mål för IV-utbildningen på de flesta skolor, vilket i sin tur gör det svårt att göra noggranna utvärderingar om hur det egentligen går.
Resultaten varierar dessutom starkt mellan skolorna. På Blackebergs gymnasium lyckades till exempel 80 procent av alla elever nå behörighet medan bara 15 procent åstadkom samma sak på Fogelströmska gymnasiet.
– En stor del av skillnaderna kan förklaras i elevernas förkunskaper och motivation. För att lyckas måste skolorna i första hand kunna motivera eleverna, säger Christer Blomkvist.
För att förbättra resultaten föreslår inspektörerna bland annat att utbildningsförvaltningen ska ta intitiativ till att utveckla programupplägg och introduktionskurser som kan hjälpa eleverna att planera sina studier, ta ansvar för och utvärdera vad de lär sig.
Men oppositionsborgarrådet Jan Björklund (fp) vill gå ännu längre.
– IV-programmet är skolväsendets största fiasko. Huvuddelen av IV-programmet borde flyttas till lågstadiet. Resurserna borde sättas in då och inte när eleverna är 16 år och har tappat intresset för skolan.
Skolborgarrådet Erik Nilsson (s) håller med om behovet av tidiga satsningar, men säger att skolan även måste se till så att elever med nioårig grundskola inte står utan möjligheter på arbetsmarknaden.
– Vi har försökt styra mer resurser till IV-programmen och bland annat startat treåriga individuella program för att förbättra situationen, säger han.
I klass IH1c på S:t Görans gymnasium är de flesta nöjda med det treåriga individuella programmet med inriktning på hotell- och restaurang.
– Jag tycker att det här är som ett vanligt gymnasieprogram, det är bara att jag inte har klarat kärnämnena sedan grundskolan. Och det får jag bättre hjälp med här än jag fick i min gamla skola, man får göra det i sin egen takt, säger eleven Helena Arevalo-Ek.
Robby Johansson håller med. Han har precis klarat av grundskolans engelska och behöver bara bli klar med matematiken för att komma in på ett nationellt program. Trots det är han inte sugen på att byta utbildning.
– Det lutar åt att jag stannar här, jag får mer praktik här än jag skulle haft om jag bytte till ett nationellt hotell- och restaurangprogram.
Att det blir svårt med högskolekompetensen tror han inte spelar så stor roll.
– Om jag vill plugga vidare så kan jag ju plugga på komvux sen, det ordnar sig alltid.
Enligt Gunnar Erlandsson, som undervisat elever på individuella program i flera år, är det få som väljer att gå vidare till nationella program.
– De blir nöjda med att vara duktiga här och får det nog ofta mycket tuffare om de byter. Många klarar dessutom nätt och jämt grundskoleämnena efter tre år här. Det är helt klart att inte alla är lämpade för teoretiskt plugg och då är det här det bästa alternativet för de här eleverna.
