Slutna vårdplatser var i fjol 869, en minskning med 181 platser sedan 1998.

Vårdtillfällen (akut inskrivna över minst ett dygn) var 27 000, en ökning med 2 900 tillfällen sedan 1998. Besök i öppenvården var 992 000, en ökning med 320 000 sedan 1998.

Ökningen inom öppenvården beror främst på medvetna politiska beslut att bygga ut den och minska på slutenvårdsplatser. Samtidigt har Stockholms befolkning ökat.

Källa: Landstinget i Stockholm i Psykiatrin i Stockholm 2002 När politikerna närmade sig Landstingshuset i Stockholm i går möttes de av demonstranter från RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa. ”Hur många ska löpa amok?” stod det uppfordrande på Gunilla Bernhus plakat. - Den psykiatriska vården går på knäna. Vi ska inte ha fler våldsdåd för att människor inte får den hjälp de behöver, sade hon. Brister inom psykvården har stått i fokus efter senaste tidens tragiska händelser. Både mannen som slogs med järnrör i Åkeshov och han som med bil mejade ned folk på gågatan i Gamla Stan hade tidigare varit i kontakt med psykiatriska vården. - Vi behöver fler akutplatser, inte färre, menade Per-Ola Larsson, styrelseledamot i RSMH Stockholms län. Akutmottagningarna vid Södersjukhuset, Karolinska och Danderyd har lagts ned. Nu ska den psykiatriska kliniken sydväst vid Huddinge universitetssjukhus upphöra som länsakut, enligt den politiska majoritetens (s, v, mp) förslag som klubbas nästa vecka. Kvar blir bara norra Stockholms psykiatri vid S:t Görans sjukhus.

- Det blir en klar försämring med längre resvägar för människor med psykiatriska sjukdomar och beroendesjukdomar, anser Claes Hollstedt, biträdande klinikchef på kliniken vid Huddinge. Ansvarigt landstingsråd, Birgitta Sevefjord, v, förstår oron. - Psykiatrin har fått allt mindre resurser de senaste tio åren i förhållande till övrig vård, medger hon. Det beror nog både på att det saknats starka påtryckningsgrupper och att det inte haft hög status bland politiker att driva psykiatrifrågor. I förhandlingarna som inletts om nästa års budget ska psykiatrin prioriteras mer, lovar hon. Men hon försvarar sammanslagningen av akutmottagningarna i årets budget. - Alternativet hade varit att skära ned verksamheten vid S:t Göran som har överkapacitet i dag. Men vi måste också fortsätta utbyggnaden av lokala akutmottagningar och mobila team som ersättning för de stora akutmottagningarna, säger hon. Flera nära akutmottagningar står också på RSMH:s kravlista. Dessutom behövs det eftervårdsplatser för den som varit intagen, personliga ombud, bostäder och meningsfull sysselsättning. - Men vi vill inte få tillbaka mentalsjukhusen. Det finns inslag i dagens debatt som påminner om gamla tiders syn på att vi ska vara inlåsta, menar RSMH:s Per-Ola Larsson.

Som SvD tidigare berättat har nära 30 000 vårdplatser försvunnit sedan mitten av 60-talet. Denna medvetna omläggning till öppenvård har resulterat i platsbrist i dag. Enligt en rundringning som Sveriges Radios Ekoredaktion gjort tvingas åtta av tio av landets största sjukhus till överbeläggning i dag. - Det finns en stor risk att vi tvingas skriva ut ej färdigbehandlade patienter trots att vi vet att öppenvården inte heller klarar av att följa upp dem, säger Anders Berntsson, chefsöverläkare vid Danderyds sjukhus till SvD.