Ett soldränkt Kerstinbo vid tiosnåret. Pernilla Wahlqvist, biolog vid Uppsala universitet, står i full vintermundering en bit in i skogen och försöker lirka loss ett nät från trädgrenen. Hon har varit igång sedan klockans sex i morse med att samla in gårdagens utsatta myggfällor här i trakten kring Nedre Dalälven.

Elva stycken totalt. Men färre mygg än normalt.

– Det här är nästan ingenting, kanske ett par hundra, säger hon, och håller upp den arga svärmen en bit ifrån sig.

Av de 38 områden i Färnebotrakten där fällorna sätts ut omfattas majoriteten av Kemikalieinspektionens dispens för bekämpning av översvämningsmygg med BTI från helikopter.

Beslutet att låta vissa områdena kring Nedre Dalälven bekämpas fattades med tillstånd från regeringen, eftersom man anser att det fanns ett ”väsentligt allmänintresse”, samtidigt som det i dagsläget saknas alternativa lösningar. Man hade heller inte kunnat se att den miljökonsekvensbeskrivning som lämnats med föregående års behandling stred mot miljöbalken.

Enligt Jan Lundström, forskare på Uppsala universitet, är det tydligt att bekämpningen ger effekt. Förra året var ”extremt svårt”, vilket laddade för ytterligare ett besvärligt myggår.

– Man brukar prata om en ”carry over”-effekt, vilket betyder att förra årets mängder spiller över på nästa genom att det finns mycket ägg i markerna.

De första mätningarna i år visade också på osannolika mängder mygg.

Men det var just det - osannolikt. Man hade av en slump lyckats pricka in dagen för parning då myggen är som mest aktiva och blodsugna, vilket göra att resultatet inte är representativt.

I senare mätningar har antalet mygg sjunkit mer än de brukar, och förhållandena i trakterna upplevs nu som drägliga på de flesta håll. Men i vissa områden där bekämpningen inte kunnat göras fullt ut, exempelvis i Bärrek och Fåglö, har man fortfarande stora problem.

– Vi hade helt enkelt inte tillräckligt med bekämpningsmedel. Vi försökte göra en justering av ytorna utefter hur mycket material vi hade kvar, men det räckte inte till, säger Jan Lundström.

Problemet menar han är att man inte fått besked om finansieringen från myndigheterna i tid.

– Det skulle ha varit klart i februari men vi var tillslut tvungna att beställa material innan vi visste hur budgeten såg ut.

Enligt Jan Lundström är folk i de drabbade trakterna förstående.

– De biter ihop och hoppas på bättre lycka nästa år. De är beundransvärda som står ut, säger han.

Metoden har tidigare kritiserats, bland annat av Världsnaturfonden. Men att bekämpa områdena kring Nedre Dalälven ser Jan Lundström i brist på andra lösningar som absolut nödvändigt för turistnäringen, skogsindustrin och bygdernas överlevnad.

– Riskerna med bekämpningen är oerhört små samtidigt som fördelarna är otroligt stora. Jag bedömer det som en bra metod, säger han.