Nedläggning av förband stoppas

Uppgifterna kommer från källor i regeringsalliansen och det militära högkvarteret. De bekräftas också av försvarsminister Sten Tolgfors för SvD.

I de senaste försvarsbesluten har arméns numerär skurits ned och materiel för 10-tals miljarder kronor skrotats. Inför regeringens långsiktiga försvarsbeslut ville Överbefälhavaren Håkan Syrén fortsätta på den inslagna vägen. Två av arméns nio manöverbataljoner, skulle bort till år 2014. En amfibiebataljon skulle samtidigt räknas in i markstridkrafterna. En bataljon består av 1000 officerare och soldater.

Men igår enades regeringen om att gå en helt annan väg. I den inriktningsproposition för försvaret som läggs fram nästa vecka införs istället ett helt nytt begrepp: mobiliseringsreserv.

I reserven behålls två av arméns hotade manöverbataljoner. Dessutom tillkommer två bataljoner som ska bestå av personal, stridsvagnar och stridsfordon som idag finns men inte är organiserade i manöverbataljoner. De fyra bataljonerna i reserven får dock lägre beredskapskrav.

–Vår ambition har varit att värna om insatsorganisationen som ska vara omedelbart tillgänglig och gripbar. Genom de här fyra reservbataljonerna som ligger utanför insatsorganisationen skapar vi på ett billigt och smart sätt en ytterligare numerär om det en dag skulle behövas, förklarar försvarsminister Sten Tolgfors (M).

Han understryker att detta inte kostar mer pengar, försvarsanslagen ska vara oförändrade. Först i ett hotande läge krävs det tilläggsanslag. Beredskapstiden är formellt tre år.

–Men de bataljonerna kommer att kunna sättas in på kortare tid än så. Både materiel och personal kommer att finnas, säger en av SvD:s källor inom alliansen.

Jämfört med ÖB:s förslag från den 31 januari så innebär regeringens kommande proposition en 50-procentig ökning av markstridsförbanden.

–Detta är en viktig svensk signal till omvärlden, både Finland och Norge ökar försvarsanslagen. Vi har slutat minska våra försvarsanslag och behåller en större volym av förband än vad som var tänkt, säger en annan av SvD:s källor i alliansen.

Inom regeringen har det funnits ett politiskt tryck från Folkpartiets ledare Jan Björklund att lägga om kursen. I ett tal inför Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 20 januari krävde han ett starkare svenskt försvar, inte minst på Gotland:

–Det var ett misstag att avmilitarisera Gotland. Militär kapacitet bör åter utgångsgrupperas där.

Det har Björklund nu fått gehör för i regeringen. Ett kompani med 14 stycken av Sveriges allra modernaste stridsvagnar, Leopard 2 (stridsvagn 122), ställs i förråd på Gotland.

–Hela Sverige ska kunna försvaras och värnas. Vi satsar på snabbt tillgängliga bataljonsstridsgrupper men behöver också tyngre materiel. Om vi ska ha stridsvagnar förrådsställda är det praktiskt att ha några på Gotland, förklarar förvarsminister Sten Tolgfors.

Arméinspektören Berndt Grundevik välkomnar beskedet:

–Stridsvagnar behövs för att kunna förstärka på Gotland. Det är en kraftig signal till omvärlden och har en tröskeleffekt genom att det visar att vi kan försvara tätorter, flygplats och hamnar, säger Berndt han.

Men på andra håll inom Högkvarteret finns kritik mot regeringens mobiliseringsreserv.

–Försvarsmakten tycker att det är en dålig idé, den kommer att äta pengar. Vi har inte materiel och resurser att utbilda förband som blir tillgängliga först om tre år, säger en av SvD:s källor i Högkvarteret.

Mikael Holmström

08-13 56 36

mikael.holmstrom@svd.se

Fler artiklar