För sex år sedan trodde han inte projektet var möjligt att genomföra under en livstid. Nu presenterar Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max Planckinstitutet i Leipzig, tillsammans med internationella forskare en första version av neandertalarnas arvsmassa i den vetenskapliga tidskriften Science.

–Det är en väldig tillfredställelse och en gammal dröm som går i uppfyllelse, säger Svante Pääbo.

Med ny förfinad teknik har man lyckats analyserat DNA från tre olika neandertalsindivider som levde för 38000 och 44000 år sedan i Kroatien. Arvsmassan har sedan jämförts med DNA från människor och schimpanser. Syftet var att erhålla nya pusselbitar om människans ursprung och förstå vad det är som gör oss unika. Vilket lyckades.

–För första gången kan vi nu identifiera genetiska särdrag som skiljer oss från alla andra organismer, inklusive vår närmaste evolutionära släkting, säger Svante Pääbo, som just nu befinner sig USA för att presentera arbetet.

Studierna visar bland annat att den moderna människan, med undantag för afrikaner, bär på en till fyra procent av neandertalarnas gener.

Något som tyderpå att arterna i viss uträckning korsats någon gång efter att neandertalarna utvandrat från Afrika för cirka 100000 år sedan. Mer direkt uttryckt, människan och neandertalarna hade sex med varandra, något forskarna tidigare trott.

Men mest fascinerade tycker Svante Pääbo är att man hittills lyckats identifiera 20 gener som är unika för människan, och som alltså positivt sållats fram under evolutionen. Bland dessa återfinns gener som är iblandade i ämnesomsättningen, samt i kraniets och bröstkorgens utveckling. Även gener som är inblandade i mental och kognitiv förmåga och som muterade har kopplats till Downs syndrom, schizofreni och autism finns med på listan.

–Det betyder så klart inte att alla neandertalare var autister, utan bara att de här är gener som på något sätt varit viktiga under människans utveckling.

Hans förhoppning är att resultatet ska bli ett värdefullt verktyg för många forskargrupper framöver. Och får han spekulera ytterligare sex–sju år fram i tiden – med reservation för att han hade fel förra gången – tror Svante Pääbo att man har kommit ännu mycket längre i förståelsen om människans historia.

–Då har vi en mycket klarare bild av vilka olika människoformer som funnits, det här är bara början.