Nato har under den gångna helgen intensifierat flygangreppen runt huvudstaden Tripoli. Samtidigt pågår förhandlingar mellan utrikesminister Carl Bildt och Socialdemokraternas utrikestalesman Urban Ahlin om Sveriges fortsatta militära insats. S-ledaren Håkan Juholt har ju krävt att Sveriges Gripenplan ska tas hem den 29 juni.

I morgon träffar försvarsminister Sten Tolgfors sina kolleger i Nato för att diskutera Libyens framtid, så ett besked från Sverige brådskar.

Redan från start var den svenska insatsen bakbunden. Resolution 1973 från FN:s säkerhetstråd uppmanade medlemsländerna att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” för att skydda Libyens civilbefolkning mot diktatorn Gaddafis angrepp. Men Socialdemokraterna var emot bombangrepp mot marken. I stället spanar de svenska Gripenplanen därför mot regimens luftförsvar.

Kontrasten mot Norge är slående. Här regerar S-ledaren Håkan Juholts partibroder Jens Stoltenberg ihop med bland annat vänsterpartiet Sosialistisk Venstreparti.

När FN kallade så ställde Oslo traditionsenligt upp. Norska F 16-plan har i stort sett samma målsökare och styrda bomber som Gripen. Likartad toppmodern utrustning har även danskarna som svenskarna delar flygbas på Sicilien med.

Av de 18 deltagande länderna har Norge och Danmark svarat för en oproportionerligt stor andel av attackuppdragen, bland annat mot Gaddafis militära högkvarter.

–En av orsakerna till att Norge fått en del krävande uppdrag är ju att vi har god kapacitet, inte minst erfarna, duktiga piloter med bra stödpersonal. Vi har bra officerare i Natos beslutskedja som är nära kopplade till det nationella kommandot i vårt högkvarter.

–På så sätt har vi hög precision och vårt mål är att skydda civila och därmed undgå civila förluster. Vi har inte heller fått besked om att vi bidragit till civila förluster, säger Norges försvarsminister Grete Faremo, socialdemokrat, i ett samtal med SvD.

Just för att undvika civila förluster begär Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen att Sverige ska bli mer flexibelt och börja spana aktivt mot Gaddafis markstyrkor. I klartext: spana mot de stridsvagnar, raketbatterier och artilleripjäser som skjuter in mot städerna.

”Detta är nyckeln till att minska risken för oavsiktliga skador och civila förluster när militära mål ska identifieras”, skrev Rasmussen till statsminister Fredrik Reinfeldt den 27 maj.

Reinfeldts dilemma är att det som Nato allra främst behöver är de Gripenplan som Juholt vill ta hem. Därför söker Carl Bildt och Urban Ahlin nu hitta en kompromiss.

Nyckelorden är ”breddad insats”. S som krävt att Sverige ska övervaka vapenembargot till sjöss kan få igenom en bordningsstyrka med några soldater. Regeringen får ha kvar Gripen, men med färre antal flygplan.

Uppgörelsen toppas med humanitära insatser, ekonomiska reformer och demokratistöd till libyerna. Med en sådan samförståndslösning skulle både regeringen och S rädda ansiktet.