Budskapet framförs av den tredje högsta politikern i USA:s försvarsdepartement Pentagon, Michèle Flournoy:
–USA välkomnar ett större samarbete med Sverige och Finland. Vad gäller säkerhet så delar vi gemensamt ett antal intressen och utmaningar. Vi är mycket mer effektiva när vi arbetar tillsammans. Men självklart är det de svenska och finländska folkens sak att avgöra vilken säkerhetsarkitektur de vill tillhöra i framtiden, säger Michèle Flournoy till SvD.
Hennes position motsvarar en statssekretare och hon är ansvarig för politiken i Pentagon. I går framträdde hon vid ett seminarium i Stockholm, som arrangerades av Utrikespolitiska Institutet och Internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Där påpekade Michèle Flournoy att Sverige utfärdat en solidaritetsförklaring om att ge och ta emot militär hjälp samt gått över till ett insatsförsvar. Flournoy ställde därpå frågan om Sverige ville lösa sina problem själva eller inom Nato.
–Jag frågade en nordisk publik om de tänker på detta för sin egen framtid, förklarar Michèle Flournoy.
–Med solidaritetsförklaringen och reformeringen av era försvarsstyrkor så ser vi hur samarbetet med Nato växer till. Frågan jag ställde är: vart vill det svenska folket vill ta det samarbetet?
USA har tidigare varit mycket försiktigt med att lägga sig i en svensk Nato-debatt. Men flera experter i publiken uppfattade Flournoys fråga som ett skifte i amerikansk politik.
–Vi pressar ingen, eller vrider om armen på någon – vi har alltid dörren öppen, säger Michèle Flournoy som svarar att hur snabbt Sverige kan komma med i Nato, det avgör svenska folket.
Hon välkomnade de åtta Gripenplan som Sverige satt in i flyginsatsen över Libyen och antydde att ett avgörande där dröjer:
–Vi har hållit på i fyra veckor, det är inte mycket tid. Det är ännu tidigt, vi ökar trycket och kommer att fortsätta att göra det, säger Michèle Flournoy som också lovordar insatsen av de 572 svenska militärerna i Afghanistan.
–Framstegen är bräckliga och det kan bli bakslag, men det är ändå verkliga framsteg.
