Det slog Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen entydigt fast när han framträdde inför Folk och försvars rikskon- ferens i Sälen. Frågorna till Nato-chefen präglades av den senaste tidens debatt om Sveriges ”en-veckas-försvar”. Den startade sedan ÖB Sverker Göranson i en SvD-intervju vid nyår sade att försvaret endast klarar att möta ett begränsat angrepp i en vecka och därefter måste få hjälp utifrån.

SvD-artikeln har också lästs av Fogh Rasmussen, men han ville inte uttala sig om svensk försvarsplanering. Att Sverige skulle angripas såg han först som hypotetiskt (som tidigare dansk statsminister sade han skämtsamt att angreppet i så fall skulle komma från Danmark). Därefter sade Fogh Rasmussen allvarligt att de allierade ”mycket ingående skulle diskutera” en begäran om hjälp men att Nato inte kan lova någonting.

–Men man kan inte vara utanför Nato och samtidigt ha allt som Nato ger, sade Natochefen.

Vad är fördelen att gå med i Nato?

–Det är ytterst att ingå i det kollektiva försvaret enligt Nato-stadgans artikel 5. Den omedelbara fördelen är att man har en plats vid det bord där besluten fattas, det vill säga i Natorådet som ju möts permanent, svarar Natochefen SvD.

Estlands utrikesminister Urmas Paet sade att Sverige och Finland genom sitt nära samarbete med alliansen redan är ”de facto-medlemmar” av Nato. Men den beskrivningen vände sig Fogh Rasmussen emot:

–Antingen är man med eller inte. Med Sveriges förhållande till Nato är det som med en kvinna: antingen är hon gravid eller så är hon det inte.

Natochefen sade att Sverige (och Finland) mycket snabbt skulle beviljas inträde i alliansen om de ansöker. Men den frågan får svenskarna klara ut på egen hand: ”det blandar vi oss inte i”.

I sitt tal inför konferensen gjorde Natochefen klart att det numera endast är USA som kan försvara sig på egen hand, inte ens Storbritannien och Frankrike klarar detta numera.

Han betonade hur både Sverige och Nato är hängivna anhängare till FN och att alliansens fredsinsatser, som i Libyen och Afghanistan, sker på uppdrag av FN. Men med minskade försvars- anslag och reträtten från Afghanistan ökar behovet av militära övningar. Sverige inbjöds av Natochefen att öva i snabb- insatsstyrkan Nato Response Force (NRF).

–I ljuset av att de stora freds- insatserna tar slut kommer det bli viktigare att delta. Det här är intressant och absolut värt att överväga, säger försvarsminister Karin Enström (M).

Regeringen ville redan för några år sedan gå med i NRF, men då sade Socialdemokraterna nej. Nu låter det annorlunda:

–Vi avvisar inte detta utan väntar på en skarp förfrågan från regeringen. Jag noterar att Finland är med i NRF. Vi anser det och principiellt viktigt att Sverige och Finland samordnar sina ställningstagande, säger Socialdemokraternas försvarspolitiker Peter Hultqvist.

På återresan till Bryssel åt Natochefen middag i Stockholm med statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt.


Populära quiz om stridsplan

Vad kan du om stridsflygplan?
Har du koll på svenska stridsflyg?
Vilket land kommer flygbolaget ifrån?