Foto: scanpix
Elever vid en gymnasieskola i Linköping listade flickor som ”lammkött” på en Facebookgrupp. Historien uppmärksammades av media, och fick Diskrimineringsombudsmannen, DO, att reagera.
DO har nu beslutat att granska Linköpings kommuns ”förebyggande och målinriktade arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter utifrån kön”.
Men fallet i Linköping är inte det enda. Flera liknande Facebookgrupper med flera hundra medlemmar vardera har skapats i flera delar av landet. Även pojkar drabbas. I stället för ”lammkött” beskrivs de som ”fårkött”.
Vem är det som har ansvaret?
När mobbningen på nätet sker mellan personer som känner varandra från skolan, är det på samma sätt som vid konventionell mobbning skolans ansvar att ingripa. Enligt experter är det dock få elever som vet om sina rättigheter att vända sig till skolan när de utsätts för mobbning eller trakasserier på nätet. Även bland lärarna är kunskapen om vilka regler som gäller vid nätmobbning dålig. Är det så att man som elev inte upplever att man får den hjälp man behöver av skolan kan man vända sig till Barn- och elevombudsmannen.
Hur vanligt är det med nätmobbning?
Att säga hur många som utsätts är svårt av flera skäl. Ett av dem är att det finns en problematik kring hur man ska definiera mobbning på nätet.
– En del definierar mobbning efter en gammal definition som går ut på att det ska vara upprepade handlingar, men enligt den definitionen skulle enskilda händelser kanske inte räknas in överhuvudtaget, säger Elza Dunkels, forskare vid Umeå universitet, som forskar på ungas beteende på nätet.
Enligt henne saknas det i dag också kvalitativa studier för att säga något säkert. Studier som Ann Frisén, psykologiprofessor vid Göteborgs universitet, har gjort på nätmobbning kan emellertid ge en indikation. I en enkät med elever i årskurs 9 svarade en av tio att de utsatts.
Hur många är det som anmäler?
– Det är svårt att säga. Vi vet att det finns ett stort mörkertal. Till det att man verkligen gör en anmälan krävs det ofta väldigt mycket, säger Sonya Aho, pressekreterare hos DO.
Förra året fick DO in ungefär 185 anmälningar som rör incidenter i skolan. De flesta av dem rör skolans utrednings- och åtgärdsskyldigheter vid trakasserier mellan elever. Ofta handlar det om händelser under en längre period och där flera personer är inblandade.
– Det inte ovanligt att trakasserierna fortsätter utanför skolan, men vi har ingen statistik över hur ofta det sker på internet. Däremot vet vi att det kan vara en del av problematiken, säger Sonya Aho.
Vad kan man göra åt nätmobbningen?
Experter som jobbar med nätmobbning menar att skolor måste börja arbeta på samma sätt med nätmobbning som man gör med konventionell mobbning, både när det inträffar och förebyggande. Som enskild person bör man också vara försiktig med vad man publicerar om sig själv på nätet.
– Det finns vissa faktum som inte går att bestrida. Unga tjejer objektifieras i det här och andra fall men i och med att vi har internet som är en del av vår vardag måste vi hitta sätt att förhålla oss till det, säger Elza Dunkels, forskare vid Umeå universitet, som forskar på ungas beteende på nätet.
Lika viktigt som att utreda och lagföra tror hon är att prata med ungdomar om hur man kan tänka kring nätmobbning.
– Sådant här kommer alltid att hända även om effekterna av det kommer att tonas ned vartefter tiden går. Det betyder inte att det är lämpligt eller önskvärt men då kan man försöka lugna ner känslorna genom att prata om att det kan hända vem som helst, att det inte är den som är utsatt som har gjort något fel. Det är viktigt att ta bort offerstämpeln. Att hjälpa de som har hamnar i det här är lika viktigt som att ta reda på vem som har gjort det och stoppa det.
På vilket sätt skiljer sig nätmobbningen från annan mobbning?
I psykologiska studier har man enligt forskaren Elza Dunkels ganska tydligt kunnat se hur vi förändras vid skärmen. Bland annat är det lättare att ta till en aggressiv ton på nätet.
– Man vet att man delvis får en sorts avstånd till de personer man pratar med. En annan intressant effekt är att när man pratar med någon i rummet eller på telefon så är vi vana att läsa av varandras reaktioner, men när vi sitter i en dator kommer de reaktionerna lite senare än i rummet, och därför extremiseras våra resonemang på internet. Man kan gå lite längre innan man får mothugg vilket kan få effekten att man säger mycket elakare saker än man hade sagt om man träffats. Personer som normalt inte hade vågat säga något kanske gör det på internet.
Studier har också visat att mobbningen på nätet verkar kretsa väldigt mycket kring utseende. Det får effekten att de som utsätts för mobbning på nätet ofta har en sämre självkänsla än andra. Internationella studier visar också på en tendens till att konsekvenserna av cybermobbning kan vara allvarligare än vid enbart konventionell mobbning. Exempelvis i en tvärkulturell studie afrån 2010 rapporterade offren för cybermobbning högre nivåer av depressiva symtom än offren för konventionell mobbning, enligt Sofie Benke, psykolog och doktorand vid Göteborgs universitet.
