Föräldrar, lärare och forskare har inga invändningar.

Nationella prov redan i årskurs tre, och inte som nu årskurs fem, var en av de punkter som allianspartierna gick till val på. Nu införs proven från och med vårterminen 2009.

Syftet är att tidigt fånga upp de elever som halkar efter och ge dem stöd. Detta klarar inte skolan i dag, hävdar skolminister Jan Björklund.

Han pekar på att var tionde elev i årskurs nio inte klarar kraven för gymnasiet. I stället är de hänvisade till det individuella programmet, eller ”hjälpklass” som Björklund benämner det.

- När hjälpklass är på väg att bli störst i gymnasieskolan har något gått fel, sade han på presskonferensen och hävdade att det rått ett motstånd bland socialdemokrater och vissa pedagoger mot läxor och prov.

- Jag vänder mig bestämt mot uppfattningen att kunskapsprov är elakt, sade han.

Organisationen Föräldraalliansen välkomnar beslutet.

- Kanske måste man skrota uppfattningen att man pekar ut barn och i stället utgå från att man måste våga prata om problemen, säger ordföranden Håkan Mossberg.

Lärarnas Riksförbund har inte heller några invändningar, medan Lärarförbundet hellre vill se mer resurser än prov.

- Jag tror att våra lärare i grundskolans tidiga år är tillräckligt kompetenta att upptäcka de här eleverna. Det som brister i dag är att det saknas resurser att sätta in till elever som har lite speciella behov, säger Roger Bodin, förste vice ordförande i Lärarförbundet.

Men nationella prov och resurser hänger ihop, hävdar Jan Björklund.

- Gemensamma, nationella prov kommer att synliggöra i en kommun vilka skolor, vilka klasser, vilka elever som behöver mer resurser. Jag tror mycket väl att varje lågstadielärare i sin klass ser elever som har större behov, men det finns inte ett kvalitetssäkrat system hur resurserna ska komma till just den klassen. Det hänger på att just den läraren skriker högt, säger han.

Men socialdemokraterna avvisar regeringens plan. Förslaget var uppe på socialdemokraternas kongress förra året, men röstades då ned.

- Då talade man om en helt annan skola än den som håller på att växa fram nu. För Björklund är inte nationella prov i årskurs tre en isolerad företeelse. Till det ska man lägga elitklasser, pojk- och flickskolor, kvarsittning och avstängningar, säger Marie Granlund, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Frågan är om unga elever far illa av kunskapsmätning. Nej, menar Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska institutet och skoldebattör.

- En av de största varningssignalerna för hur det ska gå för en människa i livet är hur väl det går i skolan. Det kan skolan mäta. En passiv hållning i början kommer att leda till att man undviker att se de barn som behöver extra stöd, säger han.