Sedan halvårsskiftet 2006 finns separat statistik över bedrägeribrott som genomförts med hjälp av internet. Under första halvåret registrerades 1500 sådana brott. Hittills i år har 3 500 internet­bedrägerier anmälts.

–Vi ser en enorm ökning av den här typen av brott. Varje gång du använder ditt kort på internet riskerar du att någon får tag i dina uppgifter och använder dem för att komma åt dina pengar, säger Anders Ahlqvist vid Rikskriminalen i Stockholm.

Fejkade annonser är ett vanligt internetbrott. En lättsåld produkt, som en bärbar dator eller smycken, sätts ut till försäljning till ett bra pris. Den som hör av sig får veta att många redan ringt och för att just du ska få köpa krävs en handpenning i förskott. När transaktionen är gjord hör annonsören inte av sig igen. Enligt Magnus Fornell, kriminalinspektör och it-expert vid Skånepolisen, är det här enkla och lönsamma brott som oftast begås av unga män mellan 18 och 22 år.

–Men många gånger styrs ungdomarna av grovt kriminella li­gor. De tvingas till annonsbedrägerier för att betala av spel- eller narkotikaskulder och den som vägrar hotas med döden, säger han.

På internet finns också stora mängder kontokortsuppgifter i omlopp – information som ger innehavaren tillgång till ditt bankkonto. Uppgifterna säljs ib­land vidare på hemliga webbplatser.

–De ser ut som vilka företagssidor som helst, men sköts av välorganiserade ligor. Brottslingarna bakom dem är mycket försiktiga och oftast krävs en rekommendation från någon initierad för att du ska få tillgång till sidan. 200 kontokortsuppgifter kan kosta runt 10000 kronor, säger Magnus Fornell.

Ligorna får tag i kontokortsuppgifter genom bland annat skimning av bankomater och oseriösa arbetstagare som samlar information på jobbet. För några år sedan var det en hotellanställd i Stockholm som i slutet av varje arbetspass gick in i hotellets dator och kopierade alla gästers kontokortsuppgifter.

–Med rätt utrustning tar det två sekunder för en anställd att skimma ditt kort. Med kontonummer, CVV-kod och giltighetsdatum kan du sedan handla fritt på nätet, säger Magnus Fornell.

Ibland hamnar kontokortsuppgifter i orätta händer genom dataintrång hos företag som bedriver internethandel.

–Hur vanligt det är vet vi inte, men vi misstänker att det finns ett stort mörkertal. Företagen är rädda för att skrämma bort sina kunder och därför anmäls sällan intrången, säger Magnus Fornell.

Kontokortsuppgifter används för näthandel eller vid tillverkning av falska kontokort. Magnus Fornell berättar att ligor i Malmö specialiserat sig på just korttillverkning.

–De har blivit väldigt skickliga och det går knappt att se skillnad på falska och riktiga kort. Beställaren kan få pinkod också.

Enligt polisen har bankerna ett stort ansvar för de ökande internetbedrägerierna. De anklagas för att inte ha gjort tillräckligt för att skydda sina kunder.

–Finland införde chipläsare i sina butiker för fem år sedan och i Frankrike har man haft det i tio år. I Sverige kommer det först nu. Det är bedrövligt att våra banker ligger så långt efter i kortkontrollen.

Men bankerna slår ifrån sig kritiken. Pernilla Rosén arbetar vid Nordeas huvudkontor i Stockholm. Hon hänvisar till bankens kontrollsystem som larmar om en kortanvändare bryter sitt vanliga köpmönster eller om ett kort används i två länder samtidigt.

–Vi ser definitivt allvarligt på detta och vi jobbar ständigt med att höja säkerheten. Men det allra viktigaste är att vi alltid håller våra kunder skadelösa och att vi ersätter alla drabbade, säger hon.

Hur mycket banken betalar ut i ersättning till bestulna kunder vill Pernilla Rosén inte avslöja.