Närvaro på webben ska stoppa skolket

Att antalet så kallade skolkbeslut minskat något i år beror, enligt Klas Elfving som är pressekreterare på CSN, antagligen på att skolorna fått bra rutiner när det gäller rapporteringen.

Om en gymnasieelev är borta från skolan utan giltigt skäl mer är 20 procent av skoltiden under en månad är skolan skyldig att rapportera frånvaron till Centrala studiestödsnämnden, CSN. Eleven riskerar då att bli av med sitt studiebidrag.

– Skolan ska först erbjuda åtgärdsplan och stöd till eleven, om inte det hjälper så meddelar de oss. Sedan skickar vi ett brev till vårdnadshavaren eller till eleven själv om han eller hon är över 18 år. Man har 14 dagar på sig att komma med en förklaring, får vi ingen sådan så dras studiebidraget in, berättar Klas Elfving.

Han säger att den senaste skolkrapporten visar att den stora majoriteten av eleverna som blir av med sitt studiebidrag inte får tillbaka det, vilket betyder att de inte uppfyller kraven på närvaron.

– Vi vet inte vart de tar vägen. De kanske är i skolan men inte tillräckligt mycket för att få studiebidrag, säger Klas Elfving.

För att bland annat motverka skolk har flera gymnasieskolor i Sverige infört särskilda webbplatser där lärarna rapporterar in elevernas närvaro. Vårdnadshavarna kan sedan gå in på hemsidan och se rapporterna.

Arbetet med en sådan webbplattform är nu i gång i Stockholm och under hösten väntas fem kommunala gymnasiekolor kunna erbjuda tjänsten. På sikt ska samtliga kommunala gymnasieskolor införa systemet.

På Bromma gymnasium har en sådan webbplattform funnits i fyra år. Systemet har enligt Peter Lyth, som är rektor på skolan, fungerat mycket bra.

Förutom frånvaro registreras även bland annat schema, inplanerade läxor och prov i de olika ämnena samt provresultat. Programvarans syfte är att förenkla lärarens administration och förbättra kommunikationen mellan skola och hem.

– Ursprungliga skälet till att vi införde detta var för att minska ogiltig frånvaro, men det har inte påverkat skolk så mycket som vi trodde, berättar Peter Lyth.

Han säger att ungdomar som fyllt 18 år har rätt att säga nej till att deras vårdnadshavare ska kunna gå in och titta på elevuppgifter. Men på Bromma gymnasium är det få myndiga elever som gör det.

– Vi trodde att systemet skulle orsaka häftiga protester, men både föräldrarna och eleverna är nöjda. Lärarna är mycket noga med att fylla i närvarorapporten och vissa har bärbara handdatorer där de fyller i närvarorapporten direkt när lektionen börjar så att vårdnadshavare mer eller mindre kan följa eleven i realtid, förklarar Peter Lyth.

Enligt honom underlättar systemet även lärarnas arbete. Alla uppgifter finns på ett ställe och är lättåtkomliga både för elever, föräldrar och skolpersonal.

Systemet gör att föräldrar eller vårdnadshavare ges ett större ansvar att ta reda på hur det går för eleven i skolan.

– Man kan inte säga "det där fick vi inte veta någonting om" och det är skönt att slippa den debatten, säger Peter Lyth.

Han berättar att Bromma gymnasium kommer att gå över till samma system som de övriga gymnasieskolorna i Stockholm nu är på gång att införa.

– När det systemet har alla tjänsterna som vårt nuvarande system har, kommer vi att gå över.

Negra Efendić

08-13 52 84

negra.efendic@svd.se

Fler artiklar