Scenen kunde ha varit hämtad från en spionthriller - men detta hände förra året på en svensk flygflottilj som fick utländskt besök. Vid startbanan står två Gripenplan som ingår i den svenska incidentberedskapen. Just då kommer ett skarpt larm: ett främmande flyg är på väg att kränka svenskt luftrum.

- Flottiljen svarade med att sända upp jaktplanen. Då registrerade en utländsk militärattaché med sin mobilkamera hur lång tid det tog för piloterna att starta och komma iväg, berättar Stefan Kristiansson.

Det kunde ha varit en tillfällighet. Men den filmande militärattachén kom från samma land som det kränkande flygplanet. Samma land bedrev också signalspaning mot det aktuella området.

- Vi ser en ökad signalspaning, den ökar år från år. Detta är ett tecken på att man har stort intresse för vår förmåga. I det här fallet fick främmande makt ett kvitto på om vi fungerar eller inte, säger generalmajor Stefan Kristiansson.

Han vill inte uppge vilken makt som konspirerade mot Sverige. Då kan vår egen militärattaché i landet få det besvärligt. SvD:s läsare får dra sina egna slutsatser om vilken makt i vår närhet som har kapacitet att iscensätta händelsekedjan och som kan tänkas trakassera Sveriges militärattaché.

5000

miljarder kronor satsar Ryssland åren 2011-2020 på ny krigsmateriel.
100 miljarder konor satsar Sverige under samma tid på ny krigsmateriel.

Ett sådant mystifierande är en del av Must:s livsluft, och fullt naturligt enligt chefen:

- Nästan allt vi gör omfattas av sekretess. Det är därför jag sällan ger intervjuer, förklarar Stefan Kristiansson.

Att han nu ändå ställer upp för SvD beror på att han i dagarna avslutar åtta år vid Must, de fem senaste som högste chef.

Must arbetar inte endast med militära hemligheter utan ska också stödja svensk säkerhetspolitik i stort. Hälften av uppdragen till MUST kommer från regeringen och regeringskansliet.

Därför har Must engagerats för att få fram information om journalisten Dawit Isaak som suttit fängslad i Eritrea sedan 2001. Idén var att inleda ett underrättelseutbyte med Muammar Gadaffis regim i Libyen som hade bättre relationer till Eritrea och lättare kunde verka inne i landet.

Enligt flera SvD-källor med insyn i underrättelseverksamheten så mötte Stefan Kristiansson en av Libyens underrättelsechefer. I ett annat försök 2010 så engagerades italiensk underrättelsetjänst för att försöka få Dawit Isaak fri. Försöken ledde ingen vart men visar att UD inte enbart ägnat sig åt tyst diplomati utan också prövat ett militärt spår.

- Jag vill inte kommentera det. Allt sådant här internationellt samarbete bygger på förtroende, det är inget man talar om, säger Stefan Kristiansson.

Av samma skäl vill Must-chefen inte att vi fotograferar en örn i brons med utbredda vingar - en gåva till honom från en mycket viktig samarbetspartner: Defence Intelligence Agency (DIA) i USA.

En annan stormakt som flyttat fram positionerna är Ryssland. Den ryska gasledningen genom Östersjön, ökad kommersiell trafik, fler militära provturer med nya fartyg och allt fler och större manövrer är tecken på detta.

2015 ska Sverige fatta ett nytt försvarsbeslut. Efter försvarsbesluten 1996 och 2004 har Sverige i praktiken lagt ner sitt territorialförsvar och satsat på fredsinsatser långt borta, som i Afghanistan och Adenviken.

- Vi har idag ett annat läge än under 1990-talet när Rysslands militära förmåga var i fritt fall och vi själva tog en ”strategisk paus”. Sedan 2008 har den ryska militärreformen tagit fart. Ryssland vill ha stabilitet, men risken är att det blir stabilitet på Rysslands villkor. Ryssland har alltid på något sätt påverkat svensk säkerhet. Inför Försvarsmaktens utveckling mot 2020-2030 så måste man beakta det som nu utvecklas i Ryssland, varnar Stefan Kristiansson.

Förutom en omfattande modernisering av alla sina vapensystem så utvecklar Ryssland informationskrigföring. Estland har drabbats av ryska attacker och även Sverige utsätts för attacker österifrån.

- Attackerna är mer omfattande än så och vanligt förekommande. Vi står mitt i en situation med främmande underrättelseverksamhet riktad mot Försvarsmakten men även övriga samhället, säger Stefan Kristiansson.

Det militära spionaget är riktat mot svenska spetsförmågor och försvarsindustrier i framkant som ubåtar, stridsfordon, flygplan, radar- och artillerisystem.

Spionens metoder är desamma idag som i John le Carrés romaner: honungsfällor (förförelse), sprit, pengar och smicker.

- De fungerar fortfarande. Moderna fällor är USB-minnen och mejl som är smittade. Vi har både här hemma och i operationer utomlands kunnat ingripa i ett tidigt skede och kunnat avvärja att folk som är blåögda råkat illa ut, säger Stefan Kristiansson.

För en större allmänhet är MUST mest kände medarbetare en thrillerhjälte: Carl Hamilton, agent.

- Vi använder inte det ordet. Att vi har personal i utlandet är inga hemligheter. Men våra underrättelseinhämtare lever inte riktigt i Carl Hamiltons värld, försäkrar Stefan Kristiansson.