– Både jag och Johan är mellanbarn. Därför bestämde vi oss tidigt för att vi antingen skulle ha två barn eller fyra, säger Åsa Nordenskjöld bestämt.

Hon lyfter ner lillebror Adam på golvet som tar sats och vinglar iväg på knubbiga ben. Han lärde sig gå när han var åtta och en halv månad.

– Det är jättetidigt, men så har han tre systrar som han följt med blicken och velat springa efter, säger Åsa och vänder sig mot döttrarna Jonna, 3, Fredrika, 9 och Ebba 10 som fångar lillebror när han plötsligt landar på rumpan.

Som ingenjör på ett it-företag arbetar Åsa mycket med planering. De fyra barnen är planerade. Familjens liv är planerat. Vissa dagar ska tjejerna hämtas klockan ett, två och tre från dagis och skola. På kvällarna är det gymnastik, ridning, fotboll och handboll.

– Vi har ett stort socialt umgänge och träffar ofta andra familjer och äter middagar. Familjer med barn, det blir ju en hel del spring och svårt att hålla en konversation, säger Åsa.

Fler barn ger nya prioriteringar. För att få familjelivet att fungera har Åsa tvingats sänka sina krav.

– Jag har fått lära mig att tänka ’jaha, där är en dammråtta’. Och jag behöver inte matcha ungarnas strumpor och tröjor. Det är något som jag kunde tänka på tidigare, säger hon och skrattar.

Under den senaste mammaledighet har hon fortsatt arbeta 25 procent. Hon vill följa med i den tekniska utvecklingen och inte bli bortglömd på arbetsplatsen. En fot kvar i arbetslivet har också varit viktigt för självkänslan, berättar hon.

Maken Johan har varit hemma en dag i veckan. Men det är Åsa som tagit den större delen av föräldraledigheten.

– Att göra karriär känns inte lika viktigt nu som innan jag fick barn. Men det har varit skönt och roligt att gå till jobbet en dag i veckan och få prata om något annat än blöjor, säger hon.

I regeringens aktuella reformpaket för familjer fastnade Åsa för vårdnadsbidraget. Men när hon såg villkoren blev hon skeptisk. Föräldrar med barn mellan 1 och 3 år kan få ersättning om de stannar hemma efter föräldraförsäkringens slut om de inte utnyttjar barnomsorgen.

– Det låter bra, men 3 000 i månaden är lite pengar och kräver att en av föräldrarna har riktigt hög lön, säger Åsa.

I hennes familj är det hon som tjänar mest, men det är också hon som helst vill vara hemma med barnen. I höst börjar Adam på dagis. Då ska både Johan och Åsa arbeta 80 procent. Redan i dag tycker hon att de delar lika på markarbetet hemma.

Hur vill du vara som mamma?

Åsa är tyst en stund och säger sedan att det är något hon knappast hunnit tänka på. Hon ser många stressade mammor i sin omgivning, men försöker tänka att hon duger som hon är.

– Ibland när jag läser alla glassiga mammatidningar kan jag känna att jag har missat så mycket. Jag är ingen superpedagog. Jag går på det sunda förnuftet. Men jag behöver inte vara den perfekta frun och den perfekta mamman. Jag känner inte att jag har den pressen på mig.