I Stockholm samlas en ytterst liten mängd matavfall in. Ifjol blev det 6300 ton totalt från hushåll, storkök och restauranger, 6,5 procent av totalmängden. Men absoluta merparten, 90000 ton, gick med de vanliga soporna till förbränning i Högdalens värmeverk.

Bara en procent av Stockholms matavfall blir biogas som delvis används till fordonsgas, delvis till fjärrvärme.

För att bränna stockholmarnas soppåsar, som till en tredjedel är fyllda med matavfall, betalar Stockholms stad 100 miljoner kronor per år till Fortum. Det är ekonomiskt och ekologiskt resursslöseri, anser oppositionsborgarrådet Yvonne Ruwaida (MP).

–Vi tror det är rimligt och realistiskt att samla in 70 procent till år 2015, säger hon.

För att nå dit behövs en avfallstaxa som premierar den som sorterar ut matavfallet, bra förutsättningar för att sortera i hemmet samt en dialog och information om nyttan av sorteringen, anser MP. I första hand ska matavfallet separeras i hushållen. Avfallskvarnar ska ses som ett komplement, menar Yvonne Ruwaida.

Dessutom bör kommunen investera i en förbehandlingsanläggning som mal matavfallet och blandar det med vatten så att det är redo att rötas till biogas. Investeringen på cirka 100 miljoner kronor kommer att betala sig själv, enligt Ruwaida.

70 procent av matavfallet i Stockholm kan driva 6300 gasbilar under ett år, det vill säga alla gasbil som rullar i staden idag plus 700 till.

Miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton, Moderaterna, anser inte att staden ska bygga upp ett insamlingssystem för hushållens matavfall. Den som vill kan få det hämtat redan nu.

–Det är smartare att planera för avfallskvarnar i nyproducerade hus, som på norra Djurgården nu.

Men framförallt vill Ulla Hamilton att storkökens och restaurangernas matavfall ska samlas in, och vill att regeringen ändrar lagstiftningen som idag hindrar privata aktörer att göra det.

–Jag tror marknaden stimuleras mer om den öppnas upp.