Alla svenskar är inte lika inför lagen. För medlemmarna av kungahuset gäller särskilda juridiska privilegier och tvång. Men stödet för bestämmelserna är långt ifrån enhälligt i riksdagens konstitutionsutskott (KU) där grundlagsfrågor behandlas, visar SvD:s genomgång av lagarna som styr kungahuset:
• Kungen och hans barn måste vara lutherska protestanter.
Successionsordningen, grundlagen som reglerar tronföljden, är tydlig med att kungen, prinsar och prinsessor måste tillhöra den ”rena evangeliska läran” såsom den utformas i Augsburgska bekännelsen. Den inkluderar bland annat att fördöma muslimer.
Om Victoria konverterar till en annan religion, eller väljer att inte tillhöra någon tro alls, förverkar hon sin rätt till tronen. Att gifta sig borgerligt, i likhet med en tredjedel av alla svenska par som ingår äktenskap, är knappast en möjlighet för kronprinsessan enligt grundlagsexperter som SvD talat med.
Åtta KU-ledamöter tycker att bestämmelsen är otidsenlig och bör tas bort. Bara fyra försvarar den (fem ledamöter vill inte svara eller gick inte att få tag på).
– Det står i strid med religionsfrihetens principer. Det är inte bra som det ser ut nu. I samma ögonblick som kungafamiljen vill ändra på det är vi beredda att göra det, säger Ingvar Svensson (KD).
Kungen har tidigare tillfrågats och meddelade då att han ville behålla skrivningen om religionstillhörigheten.
• Kungabarnen måste ha både kungens och regeringens godkännande för att få gifta sig.
Flertalet av Konstitutionsutskottets ledamöter menar att successionsordningens bestämmelse är otidsenlig. Ändå vill en majoritet av de svarande, åtta ledamöter, behålla den medan tre vill avskaffa den.
– Med tanke på att prinsar och prinsessor kan bli Sveriges statschef tycker jag att det är en rimlig lag, säger Andreas Norlén (M).
– Vuxna personer ska inte behöva springa och be om lov för att få gifta sig, det är rent horribelt, säger Marianne Berg (V).
• Kungen kan inte åtalas för brott.
Tre av tolv svarande ledamöter vill se över regeringsformens bestämmelser om att kungen har straffrättslig immunitet. De som vill behålla lagen påpekar att även presidenter brukar ha immunitet.
– Skulle kungen begå något väldigt radikalt brott skulle krav höjas på att avskaffa monarkin, så det skulle lösas på det sättet, säger Helene Petersson (S).
Immuniteten gäller endast statschefen, det vill säga nuvarande kungen (han kan dock stämmas civilrättsligt). Fram tills dess att Victoria blir drottning kan hon åtalas och straffas om hon begår brott, som till exempel fortkörning, liksom övriga kungafamiljen. Även parkeringsböter måste de betala.
• Hovet behöver inte redovisa hur de använder apanaget.
Insynen ökade för några år sedan, men fortfarande behöver kungen inte redovisa i detalj hur det statliga anslaget används. Inom KU höjs flera röster för att skärpa redovisningskravet ytterligare, fem ledamöter vill det medan sju tycker att dagens system fungerar bra.
– Att den allmänna insynen är dålig eller obefintlig i kungens affärer rimmar dåligt med vad som gäller övrig offentlig verksamhet, säger Björn Leivik (M).
• Medlemmar av kungahuset behöver inte betala skatt för apanaget.
Endast en ledamot tycker däremot att kungen borde skatta för det statliga anslaget.
– Statliga verk är inte heller skatteskyldiga för sina anslag, så varför skulle kungen vara det, säger Margareta Cederfelt (M).
Dock betalar kungafamiljen skatt för andra inkomster, exempelvis från utdelning och räntor på privat förmögenhet.
Just nu är den svenska grundlagen på väg att uppdateras. En riksdagsomröstning gjordes under våren, en andra följer efter valet. Direktiven som den förra S-regeringen gav var att inte röra något som har med monarkin att göra.
Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet, konstaterar att politikerna verkar livrädda för att ta i frågan.
– Jag är väldigt förvånad att man inte såg över de här gamla bestämmelserna med religionstillhörighet och det straffrättsliga när man tillsatte grundlagsutredningen. Det hade varit ett bra tillfälle att modernisera.
