Långt före människan fanns bakterierna på jorden. De små encelliga organismerna har koloniserat andra levande varelser under årmiljonerna. Vi människor lär bära på ungefär tio gånger fler bakterier än kroppsegna celler, och uppskattningsvis utgör bakterier 1,5–2 kilo av en vuxen människas kroppsvikt.

I USA pågår för närvarande Human Microbiome Project , där forskare bland annat försöker förstå om förändringar bland bakterierna kan kopplas till förändringar i vår hälsostatus. Vissa tycker sig redan se tydliga tecken på att så är fallet. Forskare som professor Martin Blaser vid New York University och professor Stanley Falkow vid Stanford University School of Medicine har hypotesen att den ökade förekomsten av sjukdomar som fetma, astma och cancerformen adenocarcinom i matstrupen bottnar i förändrade levnadsvillkor för våra bakterier. De skriver i vetenskapstidskriften Nature Reviews Microbiology, att normalfloran bland annat under- lättar ämnesomsättningen, ligger bakom utsöndringen av vissa tillväxtfaktorer och hormoner, utvecklar slemhinnornas funktion och stimulerar immunförsvaret. Dessutom förhindrar de normala bakterierna andra, potentiellt farliga bakterier från att etablera sig i exempelvis tarm, näsa, svalg, slida eller på huden.

Våra bakterier kan inte leva som de en gång var vana vid. Moderna levnadsförhållanden som tillgång till rent vatten, både att dricka och att duscha sig i, och färre personer i varje familj samt en ökad förekomst av kejsarsnitt har förändrat förutsättningarna.

Mest påverkar kanske användningen av antibiotika – läke- medel som är livsavgörande i många fall med som ofta används i onödan vid infektioner som skulle läka ut av sig själva. Studier har visat att det tar lång tid, många månader, för normalfloran i tarmen att repa sig efter en antibiotikakur. När de harmlösa bakterierna dör blir det lättare för exempelvis tuffare, resistenta bakterier att växa till. Många av oss bär idag på exempelvis ESBL-bildande bakterier och vankomycintåliga enterokocker (VRE) utan att veta om det. Om bakterierna kommer in i blodbanan kan infektionen bli livshotande.

Den senaste tidens ökning av astma, allergier, fetma och vissa åkommor i matstrupen har varit så kraftig i västvärlden att någon miljöfaktor rimligen måste ha sitt finger med i spelet, skriver Blaser och Falkow. De tror att denna faktor är just förlusten av våra uråldriga medföljare i normalfloran. Även fetma, typ2- diabetes och andra rubbningar i ämnesomsättningen kan också kopplas till bakteriens försvinnande, enligt forskarna som hänvisar till studier som visar att patienter som antibiotika- behandlas mot H. pylori får ökade halter av hungerhormonet ghrelin, som i sin tur kan ge överflödskilon via ökade hungerkänslor och påverkan på hjärnans belöningssystem.

En större förståelse för hur bakterierna i normalfloran påverkar oss, och hur vi påverkar dem, är grundläggande för framtidens hälso- och sjukvård, enligt forskarna.