I Sälen samlas i dag försvarsledning, försvarspolitiker, ledare för folkrörelser och försvarsindustri till Folk och Försvars Rikskonferens. Den äger tidsmässigt rum mitt under den stora försvarsreform som riksdagen beslutade om 2009 och som ska fungera vid utgången av 2014.

Reformen innebär att 100000-tals värnpliktiga ersätts av förband med yrkessoldater. Det blir ett mindre försvar –men det ska bestå av förband med hög insatsberedskap. Försvarsminister Sten Tolgfors, M, beskrev i sitt tal i Sälen för två år sedan, den 17 januari 2010, det nya insatsförsvaret med orden:

–Hela insatsorganisationen om cirka 50000 personer kommer i det nya försvaret att vara tillgänglig och användbar inom en vecka om Sverige hotas. Enligt ÖB kommer 45000 av dessa att finnas på plats 2014, slog Tolgfors fast.

Detta är en av de mest komplicerade och största omställningarna i försvarets historia. Nu verkar det bli svårt att nå de mål som regering och riksdag slagit fast, visar en granskning som SvD gjort.

Det starkaste argumentet för det nya försvaret har varit att det snabbt skall kunna sättas in. Försvarsministern tog själv Georgienkriget 2008 som exempel. ”Ett krig som utspelades på fem dagar och som avgjordes på två. Det var mindre än 20000 ryska trupper på plats –men de kom över en natt. Hur hade det svenska försvaret kunna hantera motsvarande situation?”

Svaret är att det svenska försvarets snabbaste beredskapsnivå i dag är tio dygn. Då är förbandet krigsdugligt och kan påbörja förflyttning mot insatsområdet. Beredskapen har sedan sex grader: 10, 30, 90 dygn och så vidare.

Exakt vilka förband som har vilken beredskap är hemligt.

Men i ett svar till SvD uppger Försvarsmakten att lägsta beredskap 2012 är ”720”, alltså 720 dygn eller två år. Så lång tid tar det om regeringen i dag beordrar att hela insatsförsvaret ska sättas på fötter till sista man och kvinna. Det kan gå snabbare, men då endast om krigsförbanden får mindre kvalificerade uppgifter som att ”skydda och bevaka” men då är de alltså inte fullt krigsdugliga.

Inom den största försvarsgrenen, armén, har 711:e kompaniet vid P7 utanför Lund tio dagars beredskap. Detta kompani kallas ”strategisk reserv” och består av 150 personer. Det är unikt genom att det helt och hållet består av kontraktsanställd personal. Det är ett förband som finns både på papperet och i verkligheten. Försvarsminister Sten Tolgfors har nämligen förklarat:

–De förband som finns på papperet skall gå att använda på riktigt. De förband som inte går att använda skall heller inte finnas på papper, sade försvarsministern i Sälen 2010.

Ett stort problem i dag är att många av de förband som finns på papper inte går ”att använda på riktigt”.

Orsaken är att flertalet förband i Försvarsmakten är blandade, med både anställda och värnpliktiga i rullorna. Av de totalt 16000 soldater och sjömän som ska anställas så finns i dag endast 4000. De tomma platserna fylls än så länge av personer som tidigare gjort värnplikt.

Men eftersom värnplikten slopats så saknas i fred lagstöd för att öva och kalla in dessa tidigare värnpliktiga i fredstid. Därmed blir de värnpliktiga endast soldater på papperet – utan värde för förbandet.

–Fram till dess att förbandet är fyllt med anställd personal kan vi inte öva förbandet fullt ut. Och nu gäller för 2012 att det inte får bli någon mer tillväxt av anställda av ekonomiska skäl. Därmed blir det stopp för tillväxt och större övningar –det innebär en katastrof för uppbyggnaden av insatsförsvaret, säger en krigsförbandschef till SvD.