Ett sådant resonemang upprör Björklund som inte utesluter en skärpning av lagstiftningen:

- Jag kan som utbildningsminister inte acceptera att Sverige skulle ha inställningen att lärare får ta stryk och finna sig i det. Det skulle helt urgröpa läraryrkets auktoritet.

Tonårspojken hade uppträtt stökigt i matsalen, och läraren föste ut honom. Pojken reagerade med att sparka, slå och hota läraren. Gällivare tingsrätt dömde pojken till 30 timmars ungdomstjänst.

Men läraren fick inget skadestånd för kränkning, med motiveringen att en lärare måste ha beredskap för våld och hot ”på samma sätt som exempelvis en ordningsvakt eller polis”.

- Man häpnar ju. Det är ju yrkesgrupper som samhället givit våldsmonopol. Poliser är ju beväpnade och har särskild utbildning för att hantera våldssituationer, säger Björklund.

I liknande rättsfall som prövats i högre instans har lärare fått skadestånd för att de kränkts i sin yrkesroll, påpekar Ove Rang, jurist vid Lärarförbundet.

- Därför är Gällivare tingsrätts dom egentligen utan betydelse, för överinstanser har redan sagt annorlunda, säger han.

Lärarförbundet kommer att juridiskt hjälpa Kirunaläraren att få sitt skadestånd. Sent på torsdagskvällen lämnade förbundet in en överklagan till Gällivare tingsrätt.

- Domen strider mot väl etablerad praxis vad gäller skadestånd för lärare som utsatts för våld i arbetet, det har flera hovrätter fastställt tidigare, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande.