”Familjen eller kat!” står det på dörren till Entisar Mubarks lägenhet i Rinkeby. Hon är ordförande i gruppen Kvinnor mot kat som i tre år har samlat kvinnor med somalisk, etiopisk, eritreansk och kenyansk bakgrund till tjejträffar en gång i månaden.

När kvinnorna möts bubblar berättelserna fram, berättar Entisar Mubark.

–De berättar hur männen kommer hem vid tre–fyra-tiden på natten. En berättar: han kommer hem och städar hela lägenheten. En annan säger: min man blir tyst och inåtvänd och gör ingenting hemma.

Men vägen till de berättelserna är ofta lång.

–Mycket har handlat om att ändra kvinnors attityd. I Etiopien är kat billigt – och ses inte som en drog.

Kattuggandets konsekvenser ser hon i sitt jobb som fritidspedagog. Hushållskassan går till katblad i stället för mat och kläder till barnen. En bunt kat, en marduuf, kostar mellan 200 och 400 kronor. Vana tuggare använder två buntar per kväll och ofta köper de flera gånger i veckan.

–Barnen har en klädstil som inte passar in. Många blir mobbade. Ofta är de okoncentrerade i skolan eftersom de växer upp i så instabila familjer, säger Entisar Mubark.

Det var just det som gjorde att Alma Adan, ungdomsledare i Rinkeby, engagerade sig i katfrågan. När hon arbetade på kvinnojour mötte hon kvinnor som börjat tugga med sina män för att hålla dem hemma på kvällarna. En kvinna berättade hur båda hennes döttrar blivit omhändertagna av sociala myndigheter.

–Hon sa: jag har ingen chans att förändra det här, men det har du. Du måste berätta om kat!

Två gånger de senaste månaderna har Alma Adan argumenterat mot kat i ett somaliskt program i Öppna kanalen.

–Jag kände att nu räcker det, säger hon.

Det finns ingen undersökning av hur utbrett kattuggandet är i Sverige. När katbruket bland somalier undersöktes 2005 i de brittiska städerna London, Birmingham, Bristol och Sheffield, svarade 38 procent av de 602 tillfrågade att de provat drogen, som är laglig i Storbritannien. 58 procent av männen svarade ja på frågan, 16 procent av kvinnorna.

I maj presenterade Landsforbundet mot stoffmissbruk och Minoritetsinfo en rapport om katmissbruket i Norge. När katbrukare intervjuades om varför de tuggar, angav de en rad skäl: för mycket fritid, arbetslöshet, kat är kultur, grupptryck, frustration över integrationsproblematiken och skilsmässa. Många pekade på att kat är tillgängligt och att de som arbetar mot kat inte är tillräckligt organiserade.

Undersökningen visade också på en ny trend:

–Kvinnorna är de nya katkunderna. Våra informanter berättade att det nu är fler kvinnor än män som tuggar kat, säger Hassan Ali Omar, projektledare på Landsforbundet mot stoffmisbruk.

Alma Adan nickar när hon hör Hassan Ali Omar berätta. Hon tar ofta upp kat i sitt arbete som ungdomsledare på Folkets hus. Mest jobbar hon med unga tjejer.

–Vi brukar ha jätteheta diskussioner. Några är för och andra är emot. Några säger: men, varför tala om kat och inte om alkohol? Jag svarar: därför att kat är förbjudet här i Sverige, punkt slut!

När moskéns imam, Bashir Aman, gick igenom de familjerådgivningssamtal han haft med familjer från hela Stockholmsområdet, visade det sig att 60 procent av skilsmässorna berodde på katmissbruk. Inställningen att kat är en självklar del av somalisk kultur möter han ofta.

–Ungdomarna lever farligare än de äldre somalierna eftersom de blandar kat med alkohol och ibland med tabletter. Både tjejer och killar tuggar och de som är i riskzonen är de som misslyckas i skolan, säger han.

Moskén samarbetar med Rinkebyföreningarna som arbetar mot kat, men Ibrahim Bouraleh, moskéns ordförande, anser att fler somaliska föreningar måste göra mer i kampen mot missbruket.

–Ämnet är känsligt och arbetet bedrivs därför lite halvhjärtat. De tänker att vi stigmatiseras som grupp om vi pratar högt om det här. Men jag tror att det är tvärtom: om vi inte agerar får vi problem som grupp.

Hemma hos Entisar Mubark är väggarna fyllda av bilder på sonen och dottern, tio och fem år. Hon tror att hårdare lagstiftning skulle minska kurirtrafiken till kvarteret där hennes barn växer upp.

–Det måste finnas en äkta nolltolerans mot kat. Två–tre månader i fängelse avskräcker inte.

I tre år har kvinnoorganisationen lobbat för att lyfta katfrågan. Många tröttnar och känner att de blir ignorerade av samhället, säger Entisar Mubark.

–Man pratar om att kat drabbar en liten etnisk grupp. Men vi måste komma ihåg att våra ungdomar växer upp och träffar unga från andra grupper. Vi måste säga stopp innan det är för sent.