Huset som de bor i ligger i ett villaområde där gräsmattorna är välklippta och grusgångarna noggrant räfsade. I deras trädgård finns en stor studsmatta med ett tiotal bollar runtomkring.

–Vi för en kamp för att klamra oss fast vid det normala, säger Karin som här berättar sin version av vad som hände.

För tre år sedan lämnade hon sin dåvarande man och flydde med deras barn till skyddat boende. Då hade år av våld och hot förvandlat vardagen till en kamp på liv och död.

–Det har varit en oerhört lång tid där tunneln har förlängts och förlängts. Man tror att det värsta är att leva i relationen, men sedan kommer ett nytt mörker när barnen ensamma måste träffa mannen som man har flytt från, säger Karin.

Efter uppbrottet förlorade barnen sitt hem, utsattes för en utdragen vårdnadstvist och tvingades att umgås med fadern. Två av barnen har uttryckt självmordstankar. En av dem har alltid haft lätt för skolan, men kunde plötsligt inte läsa bokstäver och siffrorna flöt ihop till något oigenkännligt. Han fick svårt för att andas och vägrade sätta på sig skolväskan på morgonen av rädsla för att fadern skulle hämta honom vid skoldagens slut.

Pappan dömdes för grov kvinnofridskränkning och därmed blev det möjligt att söka brottsskadeersättning för flera fall av misshandel och kränkningar som barnen bevittnat. Det var en lång process för Karin att ordna överförmyndare. En nödvändig åtgärd för att kunna söka ersättning trots att fadern, som en av vårdnadshavarna, motsade sig ansökan.

Överförmyndaren skulle också försäkra att alla pengar går till just barnen. Strax före den tvååriga preskriptionstidens slut beviljades barnen mellan 10000 och 15000 kronor vardera.

– Jag var inställd på att det inte skulle bli så mycket pengar. Men de har sett sin mamma bli slagen och levt i en vardag där det var normalt att sova draperad över sin mamma för att skydda henne från att strypas. Då tycker jag att minst en nolla till vore skäligt.

Karin ville använda pengarna till en semesterresa för att ge barnen positiv energi, barnen ville använda pengarna till allt mellan tusen barbiedockor och en stor motorbåt. Det blev en kompromiss. En av dem fick en dator, en annan fick möjligheten att åka på idrottstävlingar och att ordna ett stort födelsedagskalas.

–Det är ju ingen lyxkonsumtion som pengarna går till, men man kan ju tänka sig att en snabb process med skadeersättning kan hjälpa barnen att komma på banan igen. Det går aldrig att kompensera dem helt, men efter långa polisförhör och utdragna processer är all positiv distraktion från mörka minnen en hjälp att gå vidare, säger Karin.

Fotnot: Karin heter något annat.