Människans genomsnittliga IQ-värde stiger för varje generation. Det kom den nyzeeländske forskaren James R Flynn fram till i slutet på 1980-talet. Fenomenet kom att kallas Flynneffekten och har nyligen använts som hypotes i en svensk studie, men istället för att fokusera på vår intelligens har man valt att undersöka hur utvecklingen ser ut för människans förmåga att komma ihåg sina personliga minnen.

Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, leder forskningsprojektet där 4 200 slumpmässigt utvalda personer i 25- 80-årsåldern har testats upprepade gånger under en 20-årsperiod, med fem års mellanrum.

– Vi har kommit fram till att människans upplevelseminne, även kallat det episodiska minnet, blir bättre och bättre för varje generation, säger Lars-Göran Nilsson.

Fyndet är det senaste delresultatet i ett projekt som startade för precis 20 år sedan, det så kallade Betula-projektet, vars huvudsyfte är att studera hur minnet utvecklas för att hitta tidiga tecken på demens. Forskningen är unik eftersom det är första gången man har undersökt människans minne på ett så här långsiktigt sätt och med ett så stort antal försökspersoner.

Det episodiska minnet kan handla om att uppmärksamma vad man har varit med om och förmågan att kunna plocka fram det vid ett senare tillfälle, till exempel vad man gjorde på den där utflykten med mormor för trettio år sedan.

– Men det är inte helt lätt att översätta personliga minnen till en laboratoriemiljö eftersom det sällan finns något facit, säger Lars-Göran Nilsson.

Försökspersonerna har bland annat fått titta på ett tjugotal ansikten som de sedan fått peka ut vid ett senare tillfälle. Vid en annan tidpunkt fick de instruktioner om att utföra sexton handlingar direkt efter varandra, exempelvis att vika ett papper och rulla en boll. Efteråt blev de tillsagda att räkna upp de handlingar de precis genomfört.

Forskarna har även sökt efter förklaringen till vad som är betydelsefullt för utvecklingen av det episodiska minnet och kommit fram till att utbildning, kosthållning och syskonskarans storlek är de avgörande faktorerna.

Trots liknande biologiska bakgrunder visar studien att de som tillhör kategorin med lägre utbildningsnivå har ett sämre episodiskt minne.

– Utbildning kan kompensera minnessvikt och kognitiva försämringar så att man kan leva ett mer drägligt liv under den första tiden av demens eller den senare delen av livet, säger han.

Exakt hur minnet påverkas av utbildning ger inte den här sortens sifferbaserade studie ge svar på, men Lars-Göran Nilsson gissar att det bland annat kan bero på att det abstrakta tänkandet har förbättras. Informationsflödet, tv och datorer, spelar också en betydande roll. Hjärnan blir mer plastisk ju mer intryck man utsätts för.

– Rent praktiskt pekar de här resultaten på att pensionsåldern skulle kunna justeras uppåt eftersom vi fungerar bättre, rent kognitivt, längre upp i åldrarna, säger han.

Studien har också visat på att människor som har vuxit upp i mindre syskonskaror har bättre episodiskt minne än de som vuxit upp i en större. Även födelseordningen har betydelse; ju tidigare man är född i syskonskaran, desto bättre minne.

– Andra forskare har gjort liknande studier på barn men det här är första gången som försökspersonerna är vuxna, i vissa fall är det sjuttio år sedan de levde i en syskonskara, men ändå ser man den effekten.

Själva orsaken är kanske inte så svår att gissa sig till.

– Förmodligen beror det på att det första barnet får hundraprocentig uppmärksamhet och när barnet får syskon ska föräldrarnas energi och tid fördelas på två barn, och sen tre, och så vidare.

Den tredje avgörande faktorn, kosthållning, beskriver Lars-Göran Nilsson som det mest trubbiga måttet. Här har forskarna dragit slutsatser genom att mäta personernas kroppslängd. Man låter alltså kroppslängden vara ett tecken på bra kosthållning.

– Här bör man hitta mer känsliga mått eftersom våra gener spelar en stor roll. Försökspersonerna har även fått svara på vad de gör på sin fritid utifrån grova kategorier som att sporta och promenera. Men när studien inleddes ställde vi tyvärr inte frågor om hur ofta eller hur eller länge, säger Lars-Göran Nilsson.

Resultaten öppnar för många nya frågeställningar. Lars-Göran Nilsson tycker det vore intressant att genomföra liknande studier i ett utvecklingsland, vilket kinesiska forskare har visat intresse för.

– Det skulle vara viktiga studier - att undersöka om de tre faktorerna kan förklara lika mycket i ett utvecklingsland där familjeförhållanden och tillgången på mat och skola inte är lika självklar.