Vintern har prövat tålamodet hårt för bussresenärerna i Stockholms kollektivtrafik. Avgångar har ställts in på grund av halt väglag och snöfall. Senast förra veckan då all busstrafik stod stilla under flera timmar på grund av kraftigt snöfall.
För två år sedan föreslog en utredning att alla tyngre fordon ska ha vinterdäck på drivaxelns hjul. Så blev det inte. Efter en remissrunda och ett regeringsbeslut blev istället kravet att fordonen, till exempel bussar, måste ha däck med ett mönsterdjup på minst fem millimeter när det är vinterväglag. Det är alltså frivilligt att sätta på vinterdäck, dubbade eller odubbade.
Nu öppnar infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) för att införa krav på vinterdäck även för tunga fordon.
– Frågan är inte avförd på något sätt. Men innan man ropar efter nya förändringar måste man åtminstone se till att det som vi har beslutat efterlevs, säger hon.
Därför vill infrastrukturministern dels ha en uppföljning för att reda ut hur de nuvarande reglerna efterlevs, dels en bedömning av vad som bör göras.
– Fungerar inte det vi har bestämt får vi naturligtvis ta upp en diskussion om vad vi kan göra, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
I Stockholm har inga bussar dubbdäck. Dels är det en kostnadsfråga, dels en miljöfråga. Dubbdäcken river upp mängder av ohälsosamma partiklar ur vägbanan och på till exempel Hornsgatan är det förbjudet att köra med dubbdäck. Förbud mot dubbdäck på vissa gator finns också i Uppsala och Göteborg.
– Skulle vi ha dubbdäck skulle det slita ofantligt på vägarna. Vi kör med sådan däck som alla använder på tunga fordon. Vi gör vad som inom ramen är möjligt när det gäller däcksfrågan, säger Gunnar Andersson, chef för Keolis trafikledning. Bolaget är en av de största entreprenörerna som SL anlitar för att sköta busstrafiken.
Dubbdäck för tyngre fordon kostar också mycket pengar och dubbarna slits ned relativt snabbt på grund av fordonens tyngd.
Men det främsta skälet till att bussarna inte tar sig fram är att snön inte röjs tillräckligt snabbt från gatorna, menar Gunnar Andersson. Snön packas och blir till is och på sina ställen liknar vägbanan mer en tvättbräda än en vägbana. Det i sin tur har gjort att vissa linjer har förkortats på grund av skyddskäl. Det är helt enkelt för farligt att köra.
Samtidigt understryker Gunnar Andersson att han inte vill skylla problemen på snöröjarna. De gör ett bra jobb utifrån förutsättningarna.
– Ytterst är det en ekonomisk fråga. Vilken beredskap är vi beredda att betala för, säger han.
I Luleå kommer snön varje år. Fungerar busstrafiken där? Och i så fall varför.
– Här fungerar busstrafiken. Vi ställer aldrig in på grund av att det kommer mycket snö. Under mina 34 år på det här företaget och jag har varit med om två tillfällen då vi har ställt in. Då regnade det mitt i vintern och det blev iskana. Då ställde vi in, säger Karin Näsberg, driftchef vid Luleå lokaltrafik.
I Luleå har bussarna dubbdäck på det främre hjulparet och odubbade vinterdäck på det bakre. Karin Näsberg påpekar också att det är skillnad på den snö som faller i Luleå och den som faller i Stockholm och södra Sverige.
– Här är snön inte lika fuktig. Kylan är på ett annat sätt här uppe så snön blir helt klart annorlunda. Här saltas det inte heller. Det får bli riktig vinterväg och det är nästan det samma som sommarväglag, säger hon.
Men den viktigaste förklaringen till att trafiken fungerar är att snöröjningen också gör det. I Luleå faller också snön varje vinter, vilket gör att man har en organisation som är anpassad till det. Karin Näsberg påpekar också att eftersom Luleå är en mindre stad än Stockholm så är det lättare att röja bort snön.
Swebus, som driver en omfattande linjetrafik i hela Sverige, har vinterdäck på alla bussar. I vintern har bolaget trots snö och kyla inte ställt in någon trafik.
– Vi kör på de stora vägarna. Och på huvudlederna in och ut från de stora städerna. Det är vägar som Trafikverket röjer och de hålls öppna, konstaterar Ingvar Ryggesjö, presschef vid Swebus.
