Brå har gått igenom 147 ärenden rörande 248 brottsmisstankar som handlagts av Riksenheten mot korruption under åren 2003 till 2005. Av fallen handlade 32 procent om att någon tagit emot en muta och 25 procent om att någon givit en muta. Övriga fall gällde en kombination av tagande och givande av muta, trolöshet mot huvudman eller bedrägeri.

Det vanligaste - 45 procent av fallen- är att någon mutats i syfte att fatta ett visst beslut eller att lämna ut information, enligt Brå. Men även "retroaktiva" mutor förekommer - alltså som belöning för något som redan genomförts eller för att långsiktigt stärka en relation. Av de granskade fallen handlade 38 procent om den typen av mutor.

De som misstänks för korruptionsbrott är ofta män och medelåldern är 53 år, enligt Brå.

Av de upptäckta fallen stod privatpersoner för 37 procent av anmälningarna och i 18 procent av fallen var det den som gett eller tagit emot en muta som gjort anmälan.

Brå pekar ut vissa branscher som är mer utsatta än andra, till exempel bygg- och anläggningsbranschen.

Enligt Brå är mörkertalet troligtvis stort när det gäller mutor mellan privata företag. På det området görs få anmälningar men riskerna är stora och många ärenden anmäls sannolikt aldrig, ”inte minst med tanke på de höga belopp som ofta förekommer vid försäljningar och avtal inom näringslivet”, skriver Brå.

Brå varnar också för att antalet anmälningar när det gäller internationella affärer blir fler.

”Korruption på den nivån är mycket svårupptäckt och de inblandade lägger ned mycket stor omsorg på att inte bli ertappade. Men internationella ärenden har börjat komma in till Riksenheten och det kan komma att bli fler. Särskilt eftersom internationella organisationer, som OECD, proaktivt bevakar korruptionsbrott oavsett var de begås”, skriver Lars Korsell, brottsforskare på Brå.