Mönstret är tydligt: En större andel pojkar har slätstrukna betyg, medan en betydligt större andel flickor kammar hem de högsta betygen. Det är också fler flickor och kvinnor som läser vidare på högskolan.

Mot den bakgrunden avsätter regeringen 110 miljoner kronor under tre år till ökad jämställdhet i skolan. Den största delen, 66 miljoner kronor, går till fortbildning av lärare. De ska bland annat lära sig att motverka traditionella könsroller - särskild när det gäller studieval.

Det långsiktiga målet är att bryta den antiplugg-kultur som finns bland pojkar, enligt utbildningsminister Jan Björklund (fp) och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp), som på torsdagen presenterade jämställdhetspaketet.

- Pojkars studieresultat har i och för sig alltid legat under flickornas, men skillnaden har förstärkts på senare år - pojkar presterar sämre och sämre och det kan vi inte leva med, sade Björklund.

Han tror att skolans arbetssätt, där eleverna i hög grad ska arbeta självständigt, kan ha bidragit till utvecklingen.

- Det gynnar flickorna som i regel mognar tidigare medan fler grabbar går och fikar i stället för att plugga. Det vore bra om vi fick reda på om det är så, för då är det lättare att göra något åt det. Men nu lägger vi uppdragen på myndigheter och forskare att gå till botten med orsakerna, säger Björklund.

Forskningspengarna ska fördelas av en särskild jämställdhetsdelegation, med en budget på 16 miljoner kronor.

I paketet ingår också ett uppdrag till Högskoleverket att kartlägga varför så få män söker sig till lärarutbildningen - och föreslå åtgärder. Jan Björklund håller för troligt att fler manliga lärare skulle bidra till bättre resultat för pojkarna.

- Om skolan upplevs som en väldigt kvinnlig miljö finns en risk att en del grabbar tycker att ”detta är inget för mig”. Jag tror att det är viktigt att det finns manliga förebilder för tonårskillar i skolan, säger Björklund.