Den styva metallstolpen sitter i slutet på transportbandet som matar fram de dåsiga slaktkycklingarna mot kanten. Strax ska den kurande och morgontrötta skaran få ett bryskt uppvaknande när de handlöst kastas ner i transportburarna. I varje bur går det ner 350 vilt flaxande kycklingar, och när en bur är full svänger transportbandet förbi metallstolpen i riktning mot nästa.
- Det är då det händer. Om bandet går för fort och är felriktat kläms kycklingar fast mot stolpen, berättar Muayyed Jamil, besiktningsveterinär vid Sörmlandskyckling i Valla utanför Katrineholm. Med en fjolårsslakt på 8,5 miljoner kycklingar är det landets fjärde största fjäderfäslakteri.
En del kycklingar krossas när de tittar ut ur buren på transportcontainern. Till vänster syns stolpen som många fåglar kläms upp emot då burarna fylls.
Det djur som klämts upp mot metallstolpen ramponeras omedelbart av nya kycklingar som trycker på bakifrån. Mer än två nya kycklingar i sekunden måste fram. Om maskinisten inte är uppmärksam blir det 150 kycklingar i minuten som tillsammans pressar på mot den fastklämda vingen med ett tryck av flera hundra kilo.
- Öppna sår och svåra inre blödningar
är vanliga, säger Muayyed Jamil.
- Men om man sänker farten på bandet så att det matas fram 6000 kycklingar i timmen istället för 9000, så minskar skadorna med nästan en tredjedel, tillägger han.
Det är också en av slutsatserna i Muayyed Jamils forskningsrapport som veterinärförbundet låtit publicera.
Fyra av landets största anläggningar som tillsammans svarar för tre fjärdedelar av den svenska kycklingslakten har de senaste åren gått över till helt automatiserad lastning av de containerbilar som hämtar slaktkycklingar hos uppfödarna.
Den godkända packmaskin som används kallas Broipac och anses ge färre skador än traditionell handplockning.
Men om alla producenter som gått över till Broipac kör bandet lika fort som Sörmlandskyckling, krossas eller kläms varje år 3 miljoner kycklingar så illa att det uppstår skador.
Även då livsmedelsverkets fartgräns på 0,8 meter per sekund följs kläms drygt 2 miljoner kycklingar.
Det var i början av 2002 som Muayyed Jamil oroades över att plockskadorna ökade vid
slakteriet. För att förstå orsakerna studerade han slakten av 22 flockar med sammanlagt 700 000 kycklingar.
Alla synliga blödningar och benbrott, inte minst på vingarna, bokfördes.
Resultatet: om bandet kördes för fort krossades 5,5 procent av kycklingarna. Om det kördes i tillåten hastighet skadades 4 procent av fåglarna. Muayyed jamil upptäckte också att många kycklingar skadades när de samlades ihop av maskinens fångstarmar och drevs in mot bandet genom den trånga intagsluckan. Men också efter lastningen då kycklingarna tittade ut ur sina burar just när luckorna skulle stängas.
På slakteriet töms kycklingarna ur transportcontainern och ner på ett löpande band. Men fallhöjden var för stor. En mindre stickprovsstudie på 609 kycklingar visade här att lika många vingar bröts vid fallet ned på bandet som vid den kritiserade ilastningen.
Muayyed Jamil påpekar att dagens kycklingar är framavlade för att växa snabbt; kroppsvikten ökar innan skelettet hunnit växa sig starkt.
Han misstänker att detta kan
bidra till att det lätt uppstår benbrott.
- Studien är bara gjord på ett slakteri. Men jag har ingen anledning att tro att det skulle vara sämre här än på andra platser, säger Muayyed Jamil.
Muayyed Jamil har nu fått utbilda personalen hos uppfödare och slakteri i djurskyddslagen.
- Det är inte lönsamt för företagen att tvingas kassera så många kycklingar, men det var djurskyddet som gjorde att jag måste ingripa. Kycklingar är djur lika väl som andra och måste respekteras.
Johan Lindblad är veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel. Han menar att Sörmlandskyckling lyckats få ner packskadorna den senaste tiden.
Hur många kycklingar skadas nu?
- Jag är inte helt uppdaterad om nivåerna. Men de är lägre och vi ska ha ner siffrorna ytterligare. Under en procent skadade tycker jag är ett rimligt mål. Dit måste vi kunna nå.
Fyra procent skadas då lastbandet körs långsammare och även andra slakterier har problem. Är det acceptabelt?
- Vi jobbar väldigt intensivt med det här. Vi förväntar oss att skadorna
ska bli mindre vid maskinlastning än vid handlastning som är ett tröttsamt och monotont jobb och också resulterar i skador, säger Johan Lindblad.
Även om kycklingindustrin skulle uppnå sina allra mest ambitiösa etiska mål kommer alltså en miljon kycklingar per år att krosskadas på väg till svenska slakterier.
