Just nu pågår ett möte i Genève med ett 40-tal länder om FN:s konvention om skydd av gränsöverskridande vattendrag där ett nytt protokoll om tillgång till hälsosäkert vatten ingår.
Syftet är att starta nationella program för att minska och kontrollera vattenrelaterade sjukdomar i Europa-regionen. I ett första skede ska treårsprogram upprättas.
– Var sjunde invånare i Europa inklusive Balkan och det forna Sovjetunionen har inte tillgång till rent dricksvatten. I flera länder håller kvalitén på dricksvattnet på att försämras. Det är mycket allvarligt, säger Kaj Bärlund, chef för miljöavdelningen vid FN:s ekonomiska kommission, till SvD.
Värst är situationen i länder som Armenien, Azerbajdzjan, Ukraina, Albanien, Bosnien-Hercegovina, Georgien och Tadzjikistan, säger han. Men även EU-länder som Polen, Rumänien, Slovakien och Bulgarien samt Turkiet har stora problem med rent dricksvatten.
I en del av länderna kan problemet jämföras med situationen i afrikanska länder söder om Sahara. Under förra året ledde smutsigt dricksvatten till 170 000 sjukdomsfall i den utvidgade Europa-regionen, enligt FN.
Det är framför allt spädbarn under ett år som drabbas av det förorenade vattnet. Svåra diarrésjukdomar, hepatit A och tyfoid sprids som epidemier i de värsta områdena.
– Varje dag dör 37 barn i diarrésjukdomar som beror på smutsigt dricksvatten i regionen, säger Kaj Bärlund.
– Det är oacceptabelt att småbarn fortfarande dör av diarrésjukdomar i Europaregionen, tilllägger Roberto Bertollini från WHO:s Europakontor.
Det undermåliga och ibland rent livsfarliga dricksvattnet har två förklaringar. Dels har vatten- och avfallsledningar i många forna Sovjetländer fått förfalla utan underhåll i årtionden.
Skador och läckage har gjort att avloppsvatten ofta blandas med dricksvattnet. Dels är det ett landsbygdsproblem där människor tar dricksvatten ur brunnar eller floder som förorenats av avfall eller näraliggande toaletter. Ofta dumpas sopor nära floder på landsbygden.
– Många människor vet att vattnet är smutsigt och att de borde koka det. Men det sker inte i praktiken. Eftersom vattenkvalitén är mycket ojämn tror många att det kanske går bra att dricka ”denna gång”, säger Kaj Bärlund.
Klimatförändringarna kan ytterligare försämra den europeiska vattenkvalitén, varnas det. Ett klimat med fler skyfall, ökad
torka i Medelhavsregionen och varmare temperaturer i sjöar,
floder och hav kan få kritiska följder. Det kan leda till ”oväntade utbrott av vattenburna sjukdomar, ökad algblomning och miljöer där tidigare okända mikroorganismer kan frodas”, enligt FN.
FN:s ekonomiska kommission (UNECE) och Världshälsoorganisationen (WHO), som ansvarar för tvådagarsmötet i Genève, manar nu till handling.
Vattenledningar och avloppssystem måste ses över och repareras främst Östeuropa och Centralasien. Långsiktiga investeringar krävs, och bättre rapporteringssystem om sjukdomar och vattenkvalité måste upprättas.
– Det svåra är bristen på förståelse. På många håll menar man att om vattenledningarna fungerat så här långt ska det väl gå ett tag till. Det är en krypande katastrof, säger Bärlund.
– Många städer är där Paris och London befann sig för 150 år
sedan, en situation som tvingade fram långsiktiga investeringar i vatten- och avloppssystem. Om investeringar inte kommer i gång snart är det risk att skraltiga system helt kollapsar – med enorma utgifter som följd, menar Bärlund.
UNECE har räknat ut att för varje euro som satsas på vatten-och avloppssektorn i regionen sparar man åtta euro i minskade sjukvårdskostnader och ökad produktivitet.
En kalkyl som borde motivera beslutsfattare att agera i de 54 länder som studerats, varav flertalet haft positiv ekonomisk tillväxt de senaste åren, framhåller Bärlund.
