På tisdagen presenterade forskningsminister Leif Pagrotsky regeringens forskningsproposition om hur de offentliga medlen till forskarsamhället ska fördelas fram till och med 2008.

Pagrotsky missade inte tillfället att understryka Sveriges starka position internationellt: Sverige är ett av de länder som lägger störst andel av de statliga anslagen på forskning, drygt 25 miljarder i fjol. Med näringslivets pengar avsätts nästan 4 procent av BNP till forskning.

- Svenska forskare är också välciterade och Sverige hör till de länder med störst andelen i en årskull som avlägger doktorsexamen, sade Pagrotsky.

Forskningspropositionen, som förhandlats fram tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet, innebär att de statliga anslagen höjs med 2,34 miljarder kronor - pengar som ska gynna de duktigaste forskarna och forskningsområden där Sverige ligger långt framme.

De främsta forskarlagen ska kunna räkna med ett utökat och mer långsiktigt stöd. Stödet till sådan spetsforskning, som forskarlagen får konkurrera om, ska kunna uppgå till 10 miljoner kronor per år i en tioårsperiod.

Tre ämnesområden har prioriterats i propositionen: medicin, teknik och hållbar utveckling.

Medicinområdet tilldelas 400 nya miljoner kronor och i den summan ingår 20 miljoner kronor till forskning kring barns hälsa och kring sjukfrånvaro och ohälsa.

Den tekniska forskningen - inom IT, materialteknik, biovetenskap, processteknik och rymdforskning - förstärks med 350 miljoner kronor medan området hållbar utveckling/miljöforskning - bland annat klimatforskning - tilldelas 210 miljoner kronor.

Dessa prioriteringar innebär att samhällsvetenskap och humaniora inte räknats upp, konstaterade Pagrotsky.

- De fick ett kraftigt resurstillskott i den förra forskningspropositionen. Och med en halv miljard till lärosätena skapas ett utrymme för egna satsningar, sade han.

Han syftade på de 521 miljoner kronor som i propositionen avsätts till universiteten och högskolorna att fördela internt - pengar som inte minst ska ge fler nydisputerade möjlighet att fortsätta sin forskarkarriär.

Anslagsökningen till lärosätena innebär att Luleå tekniska universitet i år får 7 miljoner kronor, pengar som ska stötta utbildning i förbandsorten Arvidsjaur. Mittuniversitetet tilldelas 30 miljoner kronor, med forskningen i Östersund i blickfånget. Karlstads universitet får 5 miljoner kronor extra och Högskolan på Gotland 8 miljoner.

Av de 2,34 nya miljarderna som tillförs forskningen ska Vetenskapsrådet fördela drygt en miljard kronor, Vinnova 575 miljoner, Formas 180 miljoner, FAS 40 miljoner, lärosätena 521 miljoner samt ”övriga myndigheter” 15 miljoner kronor.