Felaktiga utbetalningar för minst 16,5 miljarder kronor görs från exempelvis Försäkringskassan och kommunerna varje år.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Regeringens särskilda utredare Mats Sjöstrand har nu överlämnat den så kallade månadsuppgiftsutredningen till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M). Det viktigaste som föreslås är att alla arbetsgivare ska lämna in månadsuppgifter om alla anställdas exakta löner till berörda myndigheter som exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan.
Tanken är att rätt skatt ska dras direkt och att de ersättningar och bidrag som ska betalas ut blir riktiga redan från början så att man senare slipper alla återbetalningskrav.
De kontrolluppgifter som används som underlag i dag är oftast årsgamla och därför missvisande.
– Utredningen startade bland annat eftersom man trodde att fusket var en stor anledning till att det sker så många felaktiga utbetalningar. Men det har visat sig att de avsiktliga felen står för en mindre del. I stället handlar det om att människors inkomstuppgifter är för gamla eller att de bygger på uppskattningar vilket leder till att det betalas ut för mycket eller för lite från myndigheterna, säger utredare Mats Sjöstrand till SvD.
Enligt Ekonomistyrningsverkets bedömningar motsvarar de felaktiga utbetalningarna mer än 16 miljarder kronor från välfärdssystemen under ett år.
Ungefär en tredjedel anses bero på avsiktliga fel, lika många genom oavsiktliga fel från allmänheten och den sista tredjedelen genom fel som görs av myndigheterna.
Bara i ett första steg räknar man med att spara drygt 200 miljoner kronor inom socialförsäkringen om man inför månadsvis rapportering av inkomstuppgifterna på elektronisk väg. På lite längre sikt kan det handla om miljardbelopp då man även tar med exempelvis bostadsbidrag, aktivitetsstöd och pensioner. Utredningen föreslår att förändringen införs 2013 tillsammans med en höjning av sekretessnivån för alla myndigheter som handskas med inkomstuppgifterna.
Kerstin Nyquist är skattejurist på Svenskt Näringsliv och hon anser att uppgiftslämnandet ska vara teknikneutralt. Hon är också rädd för en ökad byråkrati för företagen.
– Man kan inte lagstifta om att rapporteringen måste ske på elektronisk väg, huvudsaken är väl att den skickas in en gång i månaden. Dessutom är det väl troligt att byråkratin ökar om man ska rapportera tolv gånger om året i stället för en gång om året, säger Kerstin Nyquist.
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson tror inte att arbetsgivarna får några ökade kostnader. Snarare tvärtom.
– Att det blir rätt från början tror jag är det viktigaste och det sparar pengar. Det visar erfarenheterna från såväl Holland som Danmark, säger han.












