Foto: Scanpix
Den nordiska stridsgruppen Nordic Battle Group (NBG) ska ställas till EU:s förfogande även under det första halvåret 2014, och Sverige ska – på nytt – vara ansvarig nation.
Det vill regeringen, med försvarsminister Sten Tolgfors (M) i spetsen. ”Genom vår medverkan och vårt ledarskap tar Sverige ansvar för fred och säkerhet i och utanför vårt närområde”, står det i budgetpropositionen.
Frågan ligger nu hos försvarsutskottet, som i tisdags inledde beredningen av de förslag i statsbudgeten som rör försvaret. Diskussionerna pågår till den 22 november, när ärendet ska justeras.
Redan nu kan SvD berätta att regeringens linje att Sverige ska vara så kallad ramnation, och leda NBG 14, inte har stöd i riksdagen.
– Vi har redan varit ramnation två gånger, 2008 och 2011, och har dessutom bidragit till EU:s Operation Atalanta två gånger, varav en som sjöstyrkechef. Man kan inte ha en ledartröja för evigt. I ett internationellt samarbete måste man också sprida ansvaret, säger försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S).
Socialdemokraterna har klargjort att de är öppna för ett fortsatt deltagande i EU:s omdiskuterade snabbinsatsstyrka, men avvisar ett förnyat ledningsansvar för Nordic Battle Group under mandatperioden.
– Det här är också en kostnadsfråga. Ramansvarsnationen får ju ta en högre grad av finansieringen än de andra länderna, förklarar Peter Hultqvist.
Regeringen anser att stridsgrupperna ”bidrar till EU:s möjligheter att hantera kriser, och stärker EU som global utrikes- och säkerhetspolitisk aktör”.
Men Peter Hultqvist vill se över hela konceptet. Stridsgrupperna ”har aldrig använts, de är mycket kostsamma och de binder upp stora resurser över lång tid”, konstaterar Socialdemokraterna.
– Vi tycker att Sverige i första hand bör satsa på en FN-ledd insats, och har pekat på Sydsudan.
Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet är sedan länge kritiska till NBG, och avvisar att Sverige på nytt ska leda styrkan.
– Internationella uppdrag är jätteviktiga. Men det här konceptet är helt enkelt fel, säger Peter Rådberg (MP), försvarspolitisk talesperson.
– Vi har sagt nej till varje Battle Group hittills, och säger nej den här gången också, säger Torbjörn Björlund, kollegan i Vänsterpartiet.
Även Sverigedemokraterna motsätter sig att Sverige åter ska ansvara för en av EU:s stridsgrupper, med start första halvåret 2014.
– Vi är emot hela projektet, eftersom det är en EU-ledd styrka, och har bestämt oss för att hålla på linjen att Sverige inte ska vara ramnation, säger Mikael Jansson, försvarspolitisk talesperson.
– Vi vill inte organisera oss militärt inom EU, utan vill se en annorlunda uppbyggnad av internationella insatser, fortsätter han.
SD vill framför allt samverka med de övriga nordiska länderna.
Men EU:s stridsgrupper är, enligt regeringen, ett viktigt instrument i EU:s krishanteringsförmåga.
– Sverige har tagit ett viktigt ansvar, inte bara för snabbinsatsberedskapen, utan också för länder som vill delta men inte på egen hand har resurser att ta ansvar för en Battle Group, som Estland och Irland, säger Allan Widman (FP), försvarspolitisk talesperson.
Att tvingas avstå från att leda styrkan skulle innebära en ”oerhörd prestigeförlust” för Sverige, förklarar han.
– Det skulle vara första gången som Sverige inte ställer upp när den europeiska unionen kallar till fredsfrämjande insatser.
Allan Widman är besviken över beskedet från oppositionen.
– Nordic Battle Group var ett åtagande som beslöts och utformades under Socialdemokraternas senaste mandatperiod, det var kvällens klo i försvarsbeslutet 2004.
Men han tror ändå att NBG 14, under svenskt ledarskap, kommer att få stöd i riksdagen.
– Det är min bedömning att Socialdemokraterna står nära att kunna acceptera tanken på detta.










