– De senaste åren har det blivit betydligt sämre i Iran, sedan valet 2009 och efterdyningarna där. Regimen har också visat en tilltagande nervositet under våren när man sett olika regimer i Mellanöstern eller Nordafrika falla, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets rättschef.

I dagarna släpptes nya riktlinjer och landinformation om Iran inom verket. Där beskrivs vilka grupper som förföljs och hur regimens övervakning av oppositionella utomlands kan tolkas när iraniers asylansökan ska bedömas.

Enligt Migrationsverket, som har kontakt med bland andra Säpo, lägger regimen i Teheran ”påfallande resurser” på att kartlägga oppositionella utomlands — även de som blivit aktiva först sedan de rest utomlands.

– De har en påtaglig förmåga och vilja, säger Ribbenvik.

Den hårdare iranska linjen har gjort att andelen iranier som beviljats skydd i Sverige har ökat.

Men i september avslog Migrationsöverdomstolen asylansökan från en iranier som varit mycket aktiv, även offentligt, i politiska organisationer i Sverige. Motiveringen var bland annat att han varit aktiv på för låg nivå, och domstolen prövade inte om närmare om verksamheten är eller kan bli känd i Iran.

Migrationsverkets nya landinformation ersätter information som gick ut så sent som i juli i år. Men enligt verket vägde domstolen i stället in brittisk landinformation från i fjol i sitt beslut.

Ribbenvik vill inte spekulera i varför inte informationen från juli användes. På frågan om hur den nya informationen och domstolens beslut kan påverka bedömningen av asylansökningar svarar han:

– Många gånger är landinformationen avgörande i de här frågorna, sedan går det inte att föregripa ärenden och säga stanna eller inte stanna, fler eller färre.