Sverige hyser dock inga sådana planer just nu.

Den svenska regeringen anser att den nuvarande övervakningen fungerar väl och därför inte behöver utvidgas. Det säger chefen för straffrättsenheten Maria Kelt i justitiedepartementet.

- En förändring som dock föreslagits är att polisen skulle få lov att använda videoövervakning utan tillstånd.

Bakgrunden till det ökade intresset för videoövervakningen i flera länder än den användning polisen fått av tusentals bilder från kameror runt om i London. Bilder av misstänkta attentatsmän har sedan offentliggjorts.

Den franska inrikesministern Nicolas Sarkozy sade i måndags att kameror ska sättas in i 4 000 bussar till årsskiftet. Franska parlamentet får i sommar ett lagförslag om videoövervakning och insamling av uppgifter från telefoner, inklusive mobiltelefoner. Telefonlagen är tillkommen på EU-initiativ och är på gång även i Sverige.

Spanien håller på att ta bort de anonyma kontantkorten för mobiltelefoner, något som berör 24 miljoner människor.

Tysklands huvudstad Berlin och delstatsregeringen i Brandenburg har beslutat bygga ut den nuvarande kameraövervakningen i offentliga transportmedel. Redan existerande bildarkiv ska också utvecklas.

Italien har sedan tidigare en miljon övervakningskameror. Regeringen har dessutom beslutat att sätta upp ännu fler och bättre kameror.

Rysslands huvudstad Moskva har efter brittiskt mönster beslutat om videokameror i sitt tunnelbanenät, Metron, inom ett och halvt år, säger Metrochefen Dmitri Gajev.

Den grekiska regeringen har begärt av teleoperatörerna att snabbt tillhandahålla uppgifter från mobilsamtal när polisen begär det.

Införandet av så kallade biometriska pass - alltså pass med biologiska data om innehavaren, exempelvis fingeravtryck - påskyndas också efter Londonattentaten. EU har tidigare beslutat om införande av sådana pass inom tre år efter påtryckning från USA.