Genom att odla skog med intensiva brukningsmetoder och främmande trädslag, och även odla på nedlagd åkermark, kan de svenska utsläppen av koldioxid minska med tiotals miljoner ton.

Enligt en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet kan flera miljoner ton av luftens koldioxid lagras in i träden och skogsmarken om den gödslas betydligt oftare än idag. Ökad gödsling på fem procent av skogsmarken gör att skogen tar upp mellan 3,5 och 6,2 miljoner koldioxid mer per år.

De ökade mängderna skogsråvara kan ersätta fossila bränslen vilket kan ge upp till 30 miljoner ton minskade koldioxidutsläpp, enligt rapporten. Det motsvarar hälften av dagens svenska utsläpp.

Om klimatvinsterna ska bli så stora så innebär det en dramatisk förändring av skogslandskapet på 15 procent av skogsmarken och att skog planteras på 400 000 hektar nedlagd jordbruksmark. Det skulle innebära att 40 procent av den skogsmark som kalavverkas brukas med intensiva metoder.

Förutom en väsentligt ökad gödsling av skogen, vilket inte är tillåtet i delar av Sverige idag, innebär det även plantering av contortatall, klonad gran och hybrid-asp. Tillväxten av skog fördubblas på dessa områden.

Utredningen konstaterar att intensivodling av skogen är bra för klimatet, men att det blir rätt stora negativa effekter på biologisk mångfald och övergödningen av haven.

– De positiva effekterna för klimatet är större än vad jag trodde inledningsvis, men det finns frågetecken för hur övergödningen och biologisk mångfald påverkas. Där finns det betydande osäkerheter, säger professor Göran Ståhl vid SLU och projektledare för utredningen, som är ett regeringsuppdrag.

Han betonar att klimatvinsterna bygger på ett maxscenario av hur skogs- och jordbruksmark utnyttjas, och många olika faktorer avgör om de realiseras, bland annat lönsamheten för markägaren.

Rapporten konstaterar att det blir färre fåglar, kärlväxter och mossor där skogen intensivodlas. Blåbär och lingon försvinner nästan helt. Men intensivodling på 10 procent av landarealen är acceptabel, om naturhänsyn i form av död ved, gamla träd och lövträd som försvinner i den hårt brukade skogen kompenseras på annan plats.

Lantbruksuniversitetets slutsats är att det är rimligt att intensivodling ska få ske under vissa villkor, blanda annat med noggrann uppföljning av effekterna på miljön.

Men Artur Larsson, skogsexpert vid Artdatabanken, ifrågasätter starkt att det går att kompensera naturvärdena som går förlorade.

– Det finns inget system för att kompensera för den natur som går förlorad där intensivskogsbruket etableras. Vem ska kompensera för den förlusten, undrar han.

Dessutom bygger nuvarande skogbruk på att naturhänsyn ingår i brukningsmetoderna, för att kunna bedriva skogsbruk på större arealer och därmed avsätta mindre skog i reservat än annars, enligt Artur Larsson.

Även Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson har invändningar:

– Klimatet är ett fint argument för att få acceptans för en produktionsökning på naturvårdens bekostnad.

Naturskyddsföreningens uppfattning är att det går att få ut väsentligt mer biobränsle ur skogen, utan att äventyra artrikedomen. Och det finns andra vägar att klara klimatmålen.

– Bara att effektivera energianvändningen kan ge 50 TWh el bara (motsvarar cirka 75 procent av vad kärnkraften ger idag, red anm). Bränslesnålare bilar är ett annat exempel.

Siffrorna i SLU-rapporten stämmer om all biomassa från intensivodlingen används till energiproduktion och ersättning av material med sämre klimatprofil, säger Hillevi Eriksson vid Skogsstyrelsen.

– Men det kostar mer att gödsla tidigt. Vid traditionell skogsgödsling får skogsägaren ut hela tillväxthöjningen i timmerpriser. Så en fråga blir om priset för svensk skogsbiomassa ökar. Idag tror jag inte att speciellt många markägare skulle satsa på intensivgödsling även om det vore fritt fram, säger hon.