Olof Lindroos är lärare på byggprogrammet vid Nacka Gymnasium. Hanvälkomnar att praktiken får ett större utrymme i den nya gymnasieskolan.
Om två år ska den nya svenska gymnasieskolan stå färdig. Enligt Skolverkets förslag ska eleverna få lättare att hitta i den snåriga terrängen av småkurser som i dag finns. Kunskaperna ska samlas
i längre och mer övergripande kurser hellre än att, som i dag, spridas ut.
Lokalt ska skolorna uppmuntras att i kontakt med företag och andra arbetsgivare skräddarsy egna varianter. Charlotte Wieslander på Skolverket kallar det en gymnasieskolans dualism:
– Vi vill ge ökad bredd och specialisering på samma gång, säger hon.
De 17 programmen ska finnas kvar men kommer att förändras. Enligt det förslag som Skolverket nu lämnar till regeringen ska särskilt de yrkesförberedande
utbildningarna förstärkas.
Eleverna ska efter gymnasiet, hoppas Skolverket, stå lika väl rustade för att vara anställda som att vara företagare. En väg dit är att de yrkesförberedande programmen ska öka sitt samarbete med det lokala näringslivet.
Olika delar av utbildningen – rena yrkesfärdigheter såväl som entreprenörskap – ska läras ut på arbetsplatser. Det som kallas APL, arbetsplatsförlagt lärande, ska därför bli obligatoriskt.
Förutom att öka bygg- och industrielevernas chanser på arbetsmarknaden ska deras status öka som en konsekvens av samarbetet med näringslivet, hoppas Skolverkets utredare.
Åt det suckar Olof Lindroos, ämnesansvarig på byggprogrammet i Nacka. I det lilla lärarrummet där han sitter har han läst den typen av tankar många gånger förr i tidningar och utredningar. Han ser det i hur hans egna elever ständigt får veta av andra att
deras utbildning inte är lika ”tung” som natur eller samhälle.
– Men det handlar mer om hur andra ser på den här utbildningen än om någonting annat. Vi vet att våra elever visst är både stolta och studiemotiverade, säger han.
Olof Lindroos är ändå nöjd med den betoning på ökad praktik som Skolverket vill se för framtida gymnasister. Ingenting kan ersätta den typen av direkt kontakt med den arbetsmarknad där hans elever ska slå sig in.
– Men så arbetar vi här och har alltid gjort. Det är bra om andra ämnen kan lära sig av det. Att verkligen se hur det funkar därute är viktigt.
– Och lära sig varför det är viktigt att exempelvis komma i tid, säger lärarkollegan Bengt Granath.
Även för elever A som siktar på högskolestudier kommer den nya gymnasieskolan att vara annorlunda konstruerad. Elever på det samhällsvetenskapliga programmet ska erbjudas ytterligare en valbar inriktning. Naturvetenskap och samhällsämnen vävs samman till att utbilda ”samhällsbyggare”, som bland annat läser arkitektur.
Naturvetarna kommer att kunna välja den nya inriktningen ”samhälle” i ett försök att få fler tjejer att söka sig till programmet. Utifrån Skolverkets förslag ska regeringen fatta beslut. Sedan ska nya kursplaner och betygskriterier fastställas. Enligt Skolverket har 70 procent av de kommunala gymnasieskolorna och 50 procent av de fristående varit representerade på de seminarier som hållits.
