Osäkerhet inför förändringar i högskoleprovet kan vara anledningen till att 47274 personer har anmält sig till provet den 29 oktober, vilket är 3000 färre jämfört med förra hösten.

De stora förändringarna i det nya provet är att det är fler uppgifter än tidigare. I höst blir det 160 uppgifter, mot tidigare 122, fördelat på åtta delprov och det blir fler av kvantitativ och matematisk karaktär.

–Det blir 80 kvantitativa uppgifter och 80 uppgifter med mer verbal karaktär. Orddelen minskar till endast 20 ord mot tidigare 40. I stället har vi lagt till en del med meningskomplettering där man ska sätta in ord i rätt sammanhang, säger Högskoleverkets handläggare Johanna Sigalit.

Blir det nya provet svårare?

–Vi har fler uppgifter men vi har bara utökat tiden på varje provpass med fem minuter och om man har svårt för exempelvis matematik kan man nog uppleva att det är svårare.

Elias Nilsson, 27, lyckades få högsta poäng, 2.0, när han skrev högskoleprovet för fem år sedan.

–Min tanke då var att bli läkare och då krävdes maximala poäng. Så en vecka innan provet satsade jag hårt för att lyckas. Jag läste intensivt, gjorde gamla prov och lärde mig formerna i provet. A och O för att prestera på toppen av sin förmåga är att hålla fokus under hela provet och inte slappna av, eftersom varje poäng är så viktig.

Elias Nilsson blev inte läkare utan sökte i stället in på Handelshögskolan i Stockholm och arbetar numera på en pr-byrå. Han säger att han lärde sig en hel del av att förbereda sig och genomföra provet.

–Ett bra resultat på högskoleprovet är värdefullt inte bara när man vill in på utbildningar, utan de saker man lär sig under en process inför högskoleprovet, såsom allmänbildning och sinne för detaljer, är värdefulla också i mitt dagliga arbetsliv, säger han och nämner en del tips som gjorde det lättare för honom att lyckas på provet.

–Att läsa och fokusera på längre texter samt stark motivation att lyckas tror jag är viktigt. Hjärnan blir bra på det man utsätter den för.

Ivar Mellgren, 18 år, gör provet för andra gången men ställs nu inför mer matematik i provet jämfört med första gången.

–Jag tror det är bra för att logiskt tänkande antagligen är mer relevant än ordkunskaper för de flesta utbildningarna, även om båda såklart har betydelse.