Enligt en Temoundersökning beställd av Psykologförbundet föredrar två av tre svenskar, såväl hög- som låginkomsttagare, psykologisk behandling framför medicinering vid psykisk ohälsa. Ändå är psykologstöd en relativt ovanlig behandlingsform.

- Det är upp till läkaren att, givetvis i samråd med patienten, avgöra vilken behandlingsform som ska väljas. Det är inte den vanligaste formen av behandling, men det förekommer ju att patienter blir remitterade till psykolog, säger Mikael Sjöberg, statssekreterare på socialdepartementet.

Utan remiss hamnar psykologstödet ofta utom räckhåll för låginkomsttagaren.

- Bekymret är att samhället inte möter upp och erbjuder psykologhjälp till alla. Det innebär att plånboken styr vem som får tillgång till psykologhjälp. Det kan bli väldigt dyrt för den enskilde, säger Lars Ahlin, ordförande i Sveriges Psykologförbund, till TT.

Men inte enbart den hjälpsökande drabbas.

- Situationen kan många gånger leda till felbehandling. Patienter tar i många fall tabletter när de egentligen skulle behövt samtal, vilket tyvärr leder till stora kostnader för samhället och skattebetalarna, säger Ahlin.

Det handlar om kostnader för både onödiga och långvariga sjukskrivningar.

- Om man i stället fick möjlighet till psykologstöd och -samtal så visar ett antal utvärderingar att det i genomsnitt räcker med sex till sju samtal. Den kostnaden motsvarar bara en till två sjukskrivningsveckor, säger Ahlin.

- Psykologförbundet anser att det behövs både offentlig finansiering av privatpraktiserande psykologer och fler psykologer anställda på vårdcentralerna. Nio av tio vårdcentralschefer saknar och efterlyser i dag psykologisk kompetens, säger Ahlin.