En strikt medelhavsdiet kan minska risken för alzheimer med 40 procent, visar en stor amerikansk studie. Traditionell medelhavskost har tidigare kopplats till god hjärt-hälsa liksom skydd mot vissa cancersjukdomar och reumatism.
Redan på 1950-talet uppmärksammades att befolkningen på Kreta och delar av södra Italien levde längre och hade god hjärt-hälsa.
Till den numera ganska långa listan över positiva hälsoeffekter, varav alla inte är oomtvistade, läggs nu dietens förebyggande förmåga mot alzheimer.
I en studie som publiceras i Annals of Neurology har forskare vid Columbiauniversitetet funnit ett rakt och statistiskt säkerställt samband mellan medelhavsdieten och risken för att insjukna i alzheimer.
Forskarna följde under fyra år 2 258 äldre New York-bor som vid studiens början inte visade några tecken på demens. Under studiens gång insjuknade 262 deltagare i alzheimer.
De äldre fick noggrant redo-göra för sin kost och genomgick upprepade undersökningar. Dessutom kartlades deras livsstil och medicinska historia i detalj.
Enligt forskningsledaren Niko-laos Scarmeas var varje extra poäng på en speciell niogradig dietskala signifikant förknippad med 10 procents lägre risk för att utveckla alzheimer.
De som bäst följde dieten mins-kade risken med hela 40 procent jämfört med dem som slarvade mest. Den tredjedel som följde dieten medelbra minskade sin risk med 15 till 21 procent, och kopplingen kvarstod även då fors-karna tog hänsyn till ålder, kön, kulturell bakgrund, rökning och vikt.
Metoden att låta försökspersonerna själva redogöra för sin kost har sina begränsningar, men fors-karna hävdar själva att metoden konstruerats på ett sätt som snarare underskattar effekten.
– Studien är intressant eftersom den är stor och pågått under lång tid vilket är ovanligt inom det här området, säger Linda Hagfors vid Umeå Universitet som själv doktorerat på medelhavskostens effekter på reumatism.
Den kost som forskarna intresserar sig för ska inte förväxlas med den mat som i dag konsumeras kring Medelhavet.
– Medelhavskosten är den mat som man åt på Kreta och delar av södra Italien fram till början på 1960-talet. Den dokumenterades noga eftersom man såg att människorna i de här områdena levde längre och hade färre hjärtsjukdomar, säger Linda Hagfors.
Kosten kännetecknas av att den är rik på spannmål med fullkorn, fibrer, baljväxter, frukt, nötter och frön.
– Man hade vegetabilier i stället för mejeriprodukter i basen på kostpyramiden. Typiskt är också att man använde mycket olivolja med enkelomättat fett, E-vitamin och mycket antioxidanter, säger Linda Hagfors.
Dagligt intag av mejeriprodukter ingick också, främst i form av yoghurt och ost. Köttintaget bestod mest av fågel och fisk några gånger i veckan medan rött kött plockades fram när det var fest. Näringsmässigt har fettsyror och antioxidanter stått i fokus. Främst brukar det framhållas att kosten är rik på betakaroten som är A-vitaminets vegetabiliska variant, C-vitamin, E-vitamin, viktiga mineraler samt polyphenol, en grupp ämnen som bland annat ingår i rödvin och olivolja.
Columbiauniversitetet har på senare år presenterat ett flertal uppmärksammade alzheimer-studier.
Brittiska alzheimer society pekar i ett uttalande på att en rad faktorer kan förklara medelhavskostens positiva egenskaper. Frukt och grönsaker kan bidra till lägre blodtryck medan antioxidanter både kan ha en direkt skyddande verkan på hjärnan och bidra till att förebygga hjärtsjukdom vilket i sin tur minskar risken för demens.
– Det är ofta svårt att hitta de exakta mekanismerna i en hel kost. Trenden inom näringsforskning går mot en insikt om att många faktorer samverkar och att det kanske inte räcker med tillskott av bara en sak, säger Linda Hagfors.
