”10 gram handling väger tyngre än 100 ton prat”.

Rektor Jørn West Larsen nickar bifallande mot citatet som är målat på en av korridorsväggarna på Marielyst skole, i utkanten av Köpenhamn. Precis så menar han att arbetet med skolans arbetsmiljö bör genomföras. Inte med en massa fluffiga måldokument, som sedan bara stoppas i skrivbordslådan. Utan med strukturerade handlingsplaner, där eleverna inte bara önskar förändringar, de är själva delaktiga.

– Vår uppgift är inte bara att uppfylla elevernas krav, de har själva plikt att engagera sig. På sikt uppfostrar vi dem till samhällsmedborgare som ska delta i demokratin, säger Jørn West Larsen medan han visar runt i den arkitektritade skolan från 1938.

Här bakom de röda tegelväggarna går 520 elever i skolan som i flera år arbetat aktivt med att förbättra arbetsmiljön.

Det är de inte ensamma om.

Sedan 2001 är Undervisningsmiljøloven en av de lagar som alla danska skolor ska följa. Lagen fastslår att eleverna ska ha en säker och hälsosam arbetsmiljö både vad gäller den fysiska, psykiska och estetiska miljön.

– Varje skola ska göra en konkret utvärdering av arbetsmiljön. Problemet är dock att många skolor bara frågar eleverna vad de tycker, men sedan inte gör något åt det. De glömmer att elevinflytandet är centralt i arbetsmiljöarbetet, säger Ole Juhl, chef på Dansk center for undervisningsmiljö, DCUM.

På Marielyst har förändringarna utförts i nära samklang med eleverna. När en ny lekplats skulle byggas, fick lågstadieeleverna önska lekredskap. Vid en enkät bland de äldre eleverna, påpekade de bland annat att det var för låga stolar och bord i klassrummen.

– Vi valde därför att skicka eleverna till skolsköterskan, som då mätte deras sitthöjd. Det visade sig att de hade rätt och vi har därför köpt in nya bord och stolar, säger Jørn West Larsen.

Varje åttondeklass genomför obligatoriska projekt när det gäller skolans arbetsmiljö. Det har resulterat i en motionsbana på grönområdet bakom skolan, där eleverna kan hoppa på stenar, liksom en önskan om fler lokaler för grupparbeten. De sistnämnda fick eleverna inreda själva med soffor och färgglada sittsäckar.

I klass 8B, som är igång med undervisning i tyska, ska man snart starta sitt arbetsmiljöprojekt. Här fattas det inte idéer om hur skolan kan förbättras.

– Rasthallen borde målas ljusare, säger Natasha Ploug-Gredsted, medan Cecilie Rosendahl Petersens kritik får medhåll av flera andra elever.

– Toaletterna är så äckliga, de stinker, säger hon.

Eleverna är däremot nöjda både med skolans städning och klassens sammanhållning. Och nästan allra mest med det som de äldre eleverna tack vare arbetsmiljöarbetet fick igenom för några år sedan: elevskåp.

– Vi har så mycket böcker nu, det är så skönt att slippa bära dem fram och tillbaka, säger Therese Schantz.

På nationellt plan behövs det en mer detaljerad reglering av Undervisningsmiljøloven, menar Ole Juhl på DCUM. Kritiska röster har sedan lagen infördes påpekat att konkreta miniminivåer saknas när det gäller till exempel ergonomi, inomhusklimat och hur många elever som man mest får ha i en klass.

Resultatet blir att många kommuner inte uppfyller lagens krav om en god arbetsmiljö för eleverna.

– Alla undersökningar visar att en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för barnen förbättrar trivseln och därigenom inlärningen. Varför väljer inte de enskilda skolorna att profilera sig med en bra arbetsmiljö? Det skulle säkerligen ge fler elever, säger han.

För Jørn West Larsen på Marielyst har Undervisningsmiljøloven dock medverkat till att skolan satt stort fokus på arbetsmiljön.

– Det ger struktur på arbetet och det blir inte bara ord. Det blir definitivt handling också.