Anna Ankas vida debatterade artikel på Newsmill i onsdags, där hon bland annat kallar svenska pappor ”tragiska med sina blöjbyten och sin jämställdhet”, var en så kallad spökskrivning.

Till Helsingborgs Dagblad säger Anna Anka att hon blivit intervjuad av en redaktör på Newsmill som sedan skrivit texten.

Mats Bergstrand, som under 20 år var debattredaktör på DN Debatt och numera konsult på JKL, tycker inte att spökskrivandet i sig är problematiskt – men att Newsmill borde ha varit tydligare med hur artikeln skrivits.

– Om man hjälper en person att uttrycka sig så att det blir tydligare och mer begripligt och det är en person som inte är i någon som helst maktposition i samhället så ser jag inget problem i detta, men jag betonar att det hade varit mycket bättre om man faktiskt angett det. Då behöver man inte hamna i en situation där man ifrågasätts för att man skulle ha mörklagt någonting. Det är alltid onödigt, säger Mats Bergstrand.

– Sådant här misstänkliggörande är naturligtvis skadligt för en publikation. Men att det skulle vara ett problem för det offentliga samtalet i en vidare bemärkelse tycker jag inte, tillägger han.

Lotta Gröning, före detta politisk chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten, före detta debattredaktör på Aftonbladet och numera krönikör på Expressen, är inne på samma spår som Mats Bergstrand.

– När jag var på Aftonbladet tog vi hjälp av pr-konsulter när någon inte själv kunde skriva. Vi fick jättemycket kritik för det men vi var hela tiden öppna med hur vi arbetade, säger hon till SvD.se.

Förfarandet i sig, att hjälpa personer att skriva debattartiklar, har Lotta Gröning inga synpunkter på. Men hon, liksom Mats Bergstrand, betonar vikten av att spela med öppna kort.

– Personer som inte själva kan skriva måste kunna få hjälp utan att det anses fel, men det är väldigt viktigt att man anger det. Man måste hela tiden ha öppna dörrar och man måste redogöra för vad man gör, säger hon.