Mat i soporna hot mot miljön

En ny rapport från Konsumentföreningen Stockholm visar att 27 procent av den mat vi kånkar hem slängs i soporna. En del av maten har blivit för gammal men hela 18 procent av all mat slängs trots att den går bra att äta.

Den långa kedja som för maten till våra dukade bord står för nästan en fjärdedel av vår totala klimatpåverkan. När det gäller övergödningen är andelen kring 50 procent.

–Utsläppen påverkar både miljön och hushållens ekonomi och sker ofta helt i onödan eftersom vi slänger massor av bra mat i soporna, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

I Sverige har det aldrig gjorts någon genomgripande granskning av den mat vi kastar bort. Men i våras kom den hittills största studien i sitt slag från den brittiska avfallsmyndigheten Wrap. Myndigheten hade intervjuat 2715 hushåll och dessutom under fyra veckor noggrant studerat innehållet i soppåsar från 2138 hushåll i olika socio-ekonomiska grupper. Slutsatsen: de brittiska hushållen kastar varje år bort fullt ätlig mat för 100 miljarder kronor.

Svenska stickprov tyder på att svenska och brittiska hushåll har en likartad syn på vad som hamnar i soporna. Därför vände sig Konsumentföreningen Stockholm till livsmedelsindustrins forskningsinstitut SIK för att göra en svensk uppskattning baserad på svenska och utländska data.

Resultatet visar att svenska hushåll kastar bort 2,3 miljoner ton mat varje år. När man räknat bort oätliga sopor som ben och skal återstår 40 procent vilket motsvarar 900000 ton mat av god kvalitet. Produktionen av dessa sopor alstrar 1860000 ton koldioxidekvivalenter per år, unge­fär lika mycket som utsläppen från 700000 bilar.

Allra mest kastar vi frukt och grönsaker, främst potatis. Pasta och ris slängs också mycket, liksom mjölk, fil och yoghurt, men störst påverkan på klimatet har ändå bortslängt kött, inte minst från nöt, och fisk.

–Den här studien ger en tydlig indikation om att det finns en väldigt stor förbättringspotential. Nu vill vi att det dras igång mer svensk forskning kring detta, säger Louise Ungerth.

De hushåll som lyckas hushålla med maten planerar sina inköp bättre, lagar till lagom mycket mat och tar vara på resterna. En rätt stor del av den mat som slängs är sådant som lämnats på tallriken. Att inte ta för stora portioner och att ha som regel att äta upp maten på tallriken är alltså gamla hederliga bordsregler som nu kan ana en renässans.

Äldre människor slänger numera lika mycket som yngre vilket säkert beror på att förkrigs­generationen minskat. De som själva upplevt brist på mat var mer noga med att inte slänga något i onödan.

Monika Pearson som är nutritionist på Livsmedelsverket menar att många idag nog är lite väl styrda av bäst-före-märkningen.

–Maten håller ofta mycket längre än vad som anges. Bäst-före-datumet tolkas ofta som att maten sedan är helt förkastlig, men så behöver det inte alls vara. Det gäller att våga lita på sina egna sinnen, säger Monika Pearson.

Undantaget är vakuumpackad färdigmat och exempelvis köttfärs. För dessa varor gäller lagstadgat sista-förbruknings-­datum.

Även om den nya analysen från SIK riktar in sig på hushållens matavfall finns det tydliga signaler om att svinnet är enormt även i tidigare produktionsled. Som SvD tidigare berättat har forskare vid universitetet i Arizona räknat ut att 40–50 procent av alla livsmedel som var klara att skördas i USA aldrig hamnade i någon människas mage. I den studien försvann merparten redan innan maten nådde konsumenten, som i sin tur slängde 14 procent i sophinken.

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg