KOM IHÅG

DEL 1

En serie om det bedrägliga minnet



– Det finns ett stort intresse hos folk för hur det egna minnet fungerar. Många medelålders personer är väldigt ängsliga för att de har en begynnande demens. När de ringer och talar om sina bekymmer spelar det ingen roll att jag säger att det är mycket sällsynt att någon blir dement före 65 år, de vill testas ändå, säger Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Som projektledare för Betula, en longitudinell studie av åldrande, minne och demens, har han suttit i många intervjuer och uppföljningssamtal och pratat minne med försöksdeltagare.

Det har visat sig att de som har väldigt bra minne gör en korrekt bedömning av sitt minne, likaså de med riktigt dåligt minne. Men i den stora mellangruppen har forskarna inte funnit något samband mellan hur människor själva uppfattar sitt minne och hur de presterar i minnestesten.

– Många som tycker sig ha ett bra minne visar sig prestera dåligt i testen. Lika vanligt är att de som anser sig ha ett dåligt minne får goda resultat. Det handlar nog mycket om självförtroende, säger Lars-Göran Nilsson.

Betula har pågått i Umeå sedan 1988. Sammanlagt har 4 700 deltagare i åldern 35–80 år testats, intervjuats och undersökts medicinskt och psykologiskt. Syftet med studien är att studera hur minnesfunktioner förändras under vuxenlivet, att bestämma riskfaktorer för demens och att försöka hitta tidiga tecken på demens för att kunna sätta in medicin.

Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder. I 65- årsåldern har 1–2 procent en demenssjukdom. Bland 90- åringarna har över hälften en sådan sjukdom.

Tanken med testen, vars första del finns på nätet nu, är att människor ska få en grov uppfattning om hur det egna minnet fungerar. Testen räcker inte för att ge svar på om man har en begynnande demens. Tillfälliga svackor kan bero på stress och sömnbrist. För den som har stora problem med sitt minne är rådet att gå till sin husläkare och få en remiss till en minnesklinik.

Det kommer att finnas tre test på Betulas webbsida: ett för det episodiska minnet, ett för det semantiska minnet och ett för arbetsminnet. Det episodiska minnet är för händelser knutna till tid och rum, till exempel vår första skoldag eller vad vi läste i tidningen i går.

Det andra testet är för det semantiska minnet, som härbärgerar faktakunskaper som att Damaskus är huvudstad i Syrien eller att infrastrukturministern heter Catharina Elmsäter-Svärd. Vi kan plocka fram denna information utan att vara medvetna om var eller när vi lärde oss det.

Det tredje testet mäter arbetsminnet, som används för information man för tillfället eller nyss haft i medvetandets fokus. Att läsa ett recept i kokboken och komma ihåg ”2 tsk salt” hela vägen till grytan är en uppgift för arbetsminnet.

– I och med att vi ha fått mycket forskningspengar till Betula genom åren tycker jag att det är en serviceuppgift till Sveriges befolkning att lägga ut de här testen på nätet, säger Lars-Göran Nilsson.

Ett glädjande forskningsresultat som Betulastudien gett är att processen med det kognitiva åldrandet sätter i gång mycket senare än vad man tidigare trott. Det semantiska minnet är generellt vid god vigör upp i 70–80-års­åldern och välinlärda fackkunskaper går lätt att plocka fram upp i hög ålder. Det är framför allt det episodiska minnet som försämras hos en del, men hos merparten är även det minnet ganska stabilt till 65-årsåldern.

Tidigare trodde man att minnet började försämras redan i 20-årsåldern, men det beror på att man jämförde personer födda på 1920-talet med till exempel personer födda på 1960-talet. Förutsättningarna för de äldre var annorlunda än för de yngre.

I Betulastudien har man följt samma individer decennium efter decennium. Den visar att befolkningen får allt bättre intelligens och minne för varje tioårsperiod.

Om man överför minnesdata till IQ-poäng kan man grovt säga att det sker en förbättring med 1,5 IQ-poäng per decennium. Skolgång, kroppslängd och antal syskon har visat sig påverka. Längre utbildning, näringsrik kost och föräldrar som har mer tid för varje barn ger positiva effekter på intelligensen.

Den brittiske 1800-talsförfattaren Oscar Wildes ord ”Alla klagar över sitt dåliga minne, men få över sin låga intelligens” är ofta citerade. Hans cynism har relevans även med modern forskning som bakgrund. Det finns ett starkt samband mellan minne och intelligens. Det är också så att om ett av minnessystemen är svagt så har personen ofta generellt dåligt minne.

– Det är en stark koppling. De som är intelligenta har också bättre minne. Det är framför allt på episodiskt och semantiskt minne som man ser positiva effekter. Man brukar tala om den tankspridde professorn som gjort stora vetenskapliga framsteg, men som glömmer bort allt möjligt. Det är en schablon och jag kan nog ganska säkert påstå att det är i undantagsfall som intelligenta människor har dåligt minne.

Ska man akta sig för att klaga över att man är usel på att komma ihåg namn eller filmer om man inte vill anses ointelligent?

– Nja, jag tror inte att det är så i normalfallet. Det är inte så negativt för en person som har dåligt minne för namn att erkänna det. Det är svårt för de flesta att komma ihåg namn. Skulle man testa den personen skulle kanske inte minnet för namn vara så dåligt som han/hon påstår. Men tar man en stor grupp och konstaterar att den här gruppen har dåligt minne för namn så törs jag sätta en slant på att den gruppen har dåligt minne generellt sett, säger Lars-Göran Nilsson.

Det finns könsskillnader i minnet. Kvinnor uppvisar bättre episodiskt minne än män vid tester.

– Vad det beror på vet man inte i dag. Vi studerade östrogenets effekt. Det var en rätt så bra och stabil hypotes tyckte vi, men då borde man få en interaktion mellan kön och ålder. När östrogenet avtar i klimakteriet borde skillnaden mellan män och kvinnor bli mindre, men det blev den inte.

Frågan är om vårt minne kommer att fortsätta att förbättras i kommande generationer. I dag behöver vi inte anstränga oss för att komma ihåg telefonnummer, vilken dag vi har tandläkartid eller hur stor statsskulden är eftersom allt går att snabbt få fram för den som har en smartphone eller dator till hands.

– Jag tror inte att hjärnan degenereras av att vi hämtar information på nätet i stället för att ha allt i huvudet. Jag tycker att man ska se det här som hjälpmedel som gör att man får en mycket större total kapacitet. I stället för att komma ihåg alla floder i Ryssland kan man utnyttja reservkapaciteten till att tänka smarta tankar, säger Lars-Göran Nilsson.

Det viktiga är att hålla i gång hjärnan med fritidsintressen och intellektuella aktiviteter, det har Betulastudien visat. Socialt engagemang och fysisk träning har också ett positivt samband med minnesförmåga. Den som är gift eller bor ihop med någon har bättre minne än den som är singel.

Här kan du göra minnestestet.