Men Socialstyrelsen ändrar inte sin inställning i första taget för det.

- Det verkar ytterst osannolikt. Med screening (regelbundna rutinkontroller) får vi en betydande överbehandling av män som inte hade blivit sjuka i sin prostatacancer över huvud taget, säger Ola Bratt, docent i urologi och överläkare vid Helsingborgs lasarett.

Han ingår i Socialstyrelsens expertgrupp som är med och utformar riktlinjer för cancervården. I dag har Sverige inget så kallat screeningprogram för prostatacancer, så som det finns för bröstcancer. Det är heller ingenting som exempelvis Cancerfonden kräver, även om patientföreningen Prostatacancerförbundet är av rakt motsatt åsikt.

- Det är en jämlikhetsfråga, för kvinnor finns mammografi och vi vill ha motsvarande ”pappografi”. Det finns ett icke föraktligt antal män som har svårt att få provet taget eftersom deras läkare av olika anledningar inte tycker att det är bra. Dessutom har vi nu svart på vitt att PSA-screening minskar dödligheten, säger Esbjörn Melin på förbundet.

Hittills har bedömningen varit att risken för onödiga behandlingar - med stor risk för impotens och inkontinens som följd - överväger nyttan med rutinmässiga PSA-tester för de flesta män. Men nu presenteras nya resultat från en pågående studie i Göteborg, där 20 000 män lottades till antingen regelbunden PSA-testning eller en kontrollgrupp när de var mellan 50 och 65 år. Efter 14 år var dödligheten i prostatacancer nästan hälften så stor bland männen i screeninggruppen jämfört med de andra. Det är en större skillnad än vad tidigare studier har visat.

- Med de här resultaten känns det svårt att inte rekommendera män att PSA-testa sig. Om vi nu har en strategi som kan halvera dödligheten känns det ytterst tveksamt att inte använda den, säger professor Jonas Hugosson, överläkare vid avdelningen för urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han står bakom studien som publiceras i the Lancet Oncology.

Risken för onödiga behandlingar var inte högre bland männen i studien än vad som är fallet när det gäller exempelvis mammografi eller rutinmässiga undersökningar för att hitta änd- och tjocktarmscancer, konstaterar forskarna.

I höst kommer Socialstyrelsen att påbörja arbetet med att uppdatera cancerriktlinjerna, som är från 2007. Den nya studien kommer då att ingå i underlaget. Hur tungt den får väga återstår att se, och meningarna lär hur som helst vara delade.