Ett parti med dåligt självförtroende, som tappat initiativet i debatten och istället ägnar sig åt ”inåtblickande navelskåderi” och etiketteringar av partikamrater.

Så beskrivs Socialdemokraterna – av ledamöter i den egna kriskommissionen.

Kommissionens slutsatser offentliggörs på en presskonferens i morgon, och SvD har tagit del av det interna dokumentet från den grupp som gjort en organisatorisk analys.

Självkritiken är massiv. Det socialdemokratiska partiet är en sluten värld, som inte möter omvärlden med intresse, heter det. En ”förödande” attityd, enligt arbetsgruppen, som efterlyser en omstart.

Medlemmarnas möjligheter att påverka pekas ut som centralt. I dag, skriver ledamöterna, är ”inbetalningsavier eller kallelser till nomineringsmöten” ofta den enda kontakt gräsrötterna har med sitt parti – ”inte acceptabelt”. Enligt stadgarna är motionsrätten enda sättet att forma politiken.

Men den processen är lång, och det krävs nya tag:

•Medlemmar ska få rätt att regelbundet föra fram idéer till beslutande organ, och få svar inom en månad.

•S bör satsa på medlemsomröstningar, och låta medlemmarna ”direkt avgöra val av personer och sakfrågor”.

Gruppen har också invändningar mot partiets valberedningsarbete. ”Slutna processer bidrar till spekulationer och onödig ryktesspridning”, anser ledamöterna.

Kritiken kommer samtidigt som jakten på en ny S-ledare går in i slutskedet. Redan i december, när valberedningen utsågs, hördes krav på en öppen process. Men någon medlemsomröstning blir det inte, sade ordföranden Berit Andnor.

–Det är ingen Idoltävling det här.

När framtidens ledare ska utses vill dock S-gruppen ha en öppen valberedningsprocess, ”där kriterier och policys beslutas av medlemmarna”. Socialdemokrater som själva har ledande uppdrag bör ”givetvis” inte sitta med i valberedningen.

Gruppen har ytterligare ett kontroversiellt förslag: den högsta ledningen – partistyrelse och verkställande utskott – bör bantas. Med ordinarie ledamöter, ersättare och adjungerade består partistyrelsen av nära 50 personer.

Den fungerar därför inte som ett effektivt beslutsorgan, vilket leder till att ”mindre, mer informella grupper och strukturer byggs upp”.

Kriskommissionen har tidigare föreslagit en extra kongress till hösten, för att fatta beslut om en ny färdriktning.