För drygt två veckor sedan anmälde Maria Abrahamsson sig själv till polisen för barnporrbrott. Orsaken var att hon haft ett exemplar av Dagens Nyheter hemma, där en akvarellmålning av den amerikanska konstnären Tala Madani publicerats.

Bilden föreställde halvnakna tomtegubbar som står runt en spjälsäng och med sina penisar pekar mot en baby. Enligt Maria Abrahamsson innebär nuvarande lagstiftning, som inte gör skillnad på foton och tecknade bilder av fiktiva barn, att alla DN-läsare som inte slängde tidningen direkt när de upptäckte bilden gjort sig skyldiga till innehav av barnpornografi.

Överåklagare Mats Åhlund håller inte med Maria Abrahamsson. På sin blogg skriver riksdagsledamoten att hon fått ett brev som meddelar att åklagaren inte går vidare med fallet, eftersom förfarandet inte är brottsligt.

Abrahamsson publicerar delar av beslutet, och där framgår att åklagaren menar att eftersom bilden framställts i ett konstnärligt syfte är den inte pornografisk i lagens mening.

– Jag tycker att åklagaren motiverar beslutet konstigt och lite lättvindigt. För det här kan mycket väl vara ett brott trots att den ingår i en konstutställning. Jag menar att han är juridiskt fel ute när han motiverar beslutet om att inte inleda förundersökning med att bilden har ett konstnärligt syfte, säger Maria Abrahamsson.

Hon är besviken över att åklagaren inte går till botten och utreder frågan om en teckning kan vara en pornografisk bild, och under veckan ska Maria Abrahamsson fundera på om hon ska begära att beslutet överprövas.

Maria Abrahamsson motionerade i höstas om en lagändring som innebär att det blir skillnad på bilder av tecknade barn och fotografier av verkliga barn. I juni förra året slog Högsta domstolen fast att en tecknad bild som serieexperten Simon Lundström hade hemma var pornografisk.

Ändå friades Lundström, efter att tidigare ha dömts i både tingsrätt och hovrätt, eftersom HD ansåg att straffbestämmelserna inte kunde användas i fallet. Justitierådet Göran Lambertz sade i en intervju med SvD att HD ansåg att det var försvarligt att Simon Lundström hade teckningen eftersom han ” hade anledning att ha så mycket serier och mangateckningar och översatte dem”

Enligt Maria Abrahamsson innebär det att HD struntade i att klargöra om en tecknad bild kan vara pornografisk eller inte, och hon menar att domen inte fungerar som prejudikat för framtida domar.

– Simon Lundström friades eftersom det ansågs försvarligt att han hade teckningarna för att han var serievetare. Men i mitt fall, jag är ju inte serieforskare. Den här frågan behöver klarläggas. För yttrandefriheten är detta en central fråga, säger Maria Abrahamsson.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, håller med om att det behövs tydligare regler.

– Inte minst ur yttrandefrihetsynvinkel. Det är ett av få områden där två av våra starka grundlagar, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, helt sidsteppas. Därför är det särskilt viktigt med en förutsägbar lag, för då har man inte det särskilda skydd som grundlagarna innebär. Klara och tydliga regler blir då viktiga för att lagen inte ska inverka hämmande på informationsfriheten, säger han.

Mårten Schultz tror dock inte att ett ytterligare klargörande kommer att komma från HD.

– Jag tror att det i första hand behövs förändringar i lagstiftningen.