Claes von Hofsten väckte starka reaktioner när han 1982 var hemma i fem månader med dottern Danielle. SvD var inte den enda tidning som skrev om händelsen.

Han var vid den här tiden anställd som journalist på SvD och fick besök av en japansk kollega för att diskutera ett jobb. Under det åtta timmar långa besöket pratade de pappaledighet i timmar. Japanen ville veta ”allt”.

Därefter spred sig ryktet om den svenske mannen som var ”mammaledig”. Filmteam från Japan och Kanada och en journalist från New York Times kom hem till familjen von Hofsten för att träffa den exotiske svensken. Kunde han verkligen byta blöjor? Och vad gjorde han när dottern började gråta?

Om och om igen fick han bevisa att en man kunde byta blöjor, mata och trösta en ledsen bebis. Journalisterna klappade händerna och hurrade. Och fnittrade.

Den pappaledige mannen var inte lika förvånad som omvärlden över sitt val. Han tyckte om sitt jobb men ville prioritera familjen.

–Min fru och jag tog det som en självklarhet att båda skulle vara hemma med vår dotter.

Det var inte bara kolleger från utlandet som var förundrade. Även i Sverige höjdes många ögonbryn. Han minns hur nyfikna grannarna var när ”hela världen var på besök för att hälsa på en pappaledig”.

–Alla delade inte min uppfattning men jag blev inte motarbetad. Snarare möttes jag av en viss beundran.

Ingen i Claes von Hofstens bekantskapskrets eller på jobbet hade varit pappaledig så han visste inte vad han gav sig in på när han bestämde sig för att vara hemma med dottern. Men det visade sig vara både mysigt och givande. Och han känner att tiden med dottern la grunden till deras tajta relation.

Det fanns inga pappagrupper när han var pappaledig och cafébesök var heller ingenting han gjorde med dottern. Istället pysslade han i trädgården och gjorde vad han kallar vardagliga sysslor.

–Det kan låta tråkigt, men en liten bebis uppskattar ju varken besök på Gröna Lund eller på Moderna museet.