Senast han räknade kom Jørn Dyerberg fram till att det publicerats mer än 4000 vetenskapliga studier om omega-3-fett.

–År 1971 var det lättare att räkna. Då var det bara vi, berättar han när SvD hälsar på i villan i Charlottenlund, en förstad till Köpenhamn.

Den första banbrytande artikeln publicerades i medicintidskriften The Lancet 1971, och några år senare var Jørn Dyerberg medförfattare till den artikel som först namngav EPA och kopplade fettsyrorna EPA/DHA, som var så vanliga i blodproverna från Grönland, till den låga hjärtdödligheten.

Andra forskare som svenskarna Sune Bergström och Bengt Samuelsson fick senare Nobelpriset för upptäckter kring hur omega-3-fettet styr många av kroppens funktioner via prostaglandiner, en slags budbärare mellan cellerna. Men det var Dyerberg och hans kollegor Hans Olav Bang och Aase Brondum Nielsen, från Ålborgs sjukhus, som 1970 gav sig ut på den expedition till Grönland som skulle bli historisk.

De unga forskarna hade hört att inuiterna hade extremt låg dödlighet i hjärtsjukdomar, trots att de åt väldigt mycket animaliskt fett. Bland medelålders män svarade hjärtsjukdomar bara för 5,3 procent av dödsfallen, mot 40 procent i USA.

Men visst bidrog chansen att få åka hundspann över Grönland till att expeditionen blev av, erkänner Jørn Dyerberg gärna.

Utsikterna att få loss lite forskningspengar var dessutom gynnsamma eftersom Danmark just kritiserats för att strunta i sin grönländska befolkning.

–Vi flög till Umanaq på sydvästra Grönland och seglade sedan under en månad upp längs västkusten och besökte flera isolerade boplatser på öarna. De människor vi mötte och tog blodprover på tillhörde den allra sista generationen som levde på det traditionella sättet.

–De åt mycket rått och torkat kött från fisk, säl och val. Men även en del kokat kött.

I den första Lancet-artikeln kunde de danska forskarna rapportera om urbefolkningens säregna balans av blodfetter som inte liknade något man tidigare sett. Men ännu kunde man inte bevisa något samband med den låga hjärtdödligheten.

–Vi ville gå vidare men visste inte hur, minns Jørn Dyerberg.

Av en slump hittade de en undanstoppad gaskronomatograf på sjukhuset och med hjälp av instrumentet inleddes det mödosamma arbetet att analysera de 130 proverna närmare.

–Efter två års analyser, som idag skulle ta två veckor, kunde vi rapportera att vi hittat två fettsyror som senare fick namnet EPA och DHA.

Resultaten publicerades i ansedda American journal of clinical nutrition. Året var 1975, och från det ögonblicket blev omega-3 ett känt begrepp bland världens näringsforskare.

Nu, 38 år efter Grönlandsexpeditionen, omsätter omega-3 produkter över 12 miljarder kronor om året runt om i världen. Varje vecka kommer nya forskningsrön som vänder och vrider på omega-3-fettets effekter. Men det har tagit på tok för lång tid, suckar Dyerberg. Länge var det svårt att få gehör för tanken att mer av något fett kunde vara hälsosamt.

Idag handlar de nya rönen inte längre bara om hjärthälsa.

–Det kommer allt fler tecken på att omega-3 kan förebygga demenssjukdomar. Detta kan visa sig vara oerhört betydelsefullt och lika viktigt för vanliga familjer som fiskfettets effekt på hjärtsjukdomar.