En stor del av alla som nu tar studenten, sitter snart i skolbänken igen. Många planerar att resa utomlands, medan arbetslivet får vänta.
På studentskivor, skolgårdar och lastbilsflak sjunger gymnasieelever om en ljusnande framtid. Men i själva verket är framtiden för de 10‑000-tals nybakade studenterna rätt tuff.
I en tid då ungdomsarbetslösheten ligger på 13 procent är det svårt att ta klivet ut på arbetsmarknaden. En hel del unga fortsätter i‑stället att plugga sedan de tagit studenten.
Nästan hälften av dem som gick ut gymnasiet 2001 studerade tre år senare, de flesta på högskolan. Var femte hade någon gång studerat av den enkla anledningen att de inte hade fått något jobb, visar statistik från SCB.
–‑Högskolan har blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, säger Susanne Zander, utredare på Ungdomsstyrelsen.
De senaste decennierna har ungdomstiden stegvis förlängts. Det är vanligt att inte börja jobba förrän i 25-årsåldern. Denna utveckling bidrar till att ungas ekonomi försämras. 18–22-åringars inkomster har minskat med nästan en tredjedel sedan i mitten av 1970-talet.
Men det är trots allt vissa som får jobb. Fyra av tio ungdomar arbetar tre år efter att de tagit studenten. Siffran är lägre bland dem som har gått ett studieförberedande program – av dem är det bara 27 procent som jobbar.
En annan stor förändring som har skett de senaste årtiondena är att färre killar gör lumpen. I år ska inte ens 9‑000 personer rycka in, enligt Pliktverket.
Andelen unga som läser på Komvux efter gymnasiet ökade kraftigt i slutet av 1990-talet, men minskar nu igen. Orsaken är att regeringen har blåst av satsningen på vuxenutbildning, som kallades Kunskapslyftet.
Ytterligare en trend är att unga tillbringar mer tid utomlands i olika syften. Av Ungdomsstyrelsens enkätundersökningar framgår att fler åker utomlands många gånger och att färre aldrig har varit utanför Sveriges gränser.