Jennie och Magnus Hedlund: – Mellan oss är det ingen större skillnad. Båda kör mycket bil men vi försöker köpa ekologiskt ibland. När vi kan åker vi kommunalt.
–Det är oerhört viktigt att systematiskt titta på de här frågorna. När man pratar om att vi måste minska utsläppen måste man titta på vilka vi det är vi menar, säger rapportförfattaren Gerd Johnsson-Latham, kansliråd på UD.
Studien är ett bidrag till arbetet inom FN:s kommission för hållbar utveckling och lyfter fram ett antal områden där män står för en större andel av utsläppen än kvinnor. Det gäller bland annat transportsektorn som står för en dryg fjärdedel av koldioxidutsläppen.
Även i ett jämförelsevis jämställt land som Sverige finns stora skillnader.
–Tre av fyra bilar i Sverige körs idag av män. Drygt tio procent av alla bilister, huvudsakligen män, står för mer än sextio procent av bilresandet, säger Gerd Johnsson-Latham.
I Sverige står bilen för två tredjedelar av alla persontransporter. Fram till 2020 förväntas en ökning med 35–40 procent. Den ökande bilismen är enligt rapporten en direkt konsekvens av stadsplaneringen och ett beslutsfattande som domineras av män.
Samtidigt har statliga bidrag i stora delar av världen gynnat produktion av varor som män prioriterar, till exempel genom statliga skattelättnader till bil- industrin och satsningar på flyg.
–Ju dyrare och mer koldioxidproducerande fordon desto mer statliga investeringar går till de delarna. Om man spetsar till det kan man säga att välbärgade män tillhör de största bidragstagarna, konstaterar Johnsson-Latham.
Infrastruktursatsningar har också i huvudsak gett män jobb vilket i sin tur förstärkt deras konsumtionsmönster.
Globalt illustreras skillnaderna mellan könen av en pyramid. I botten finns fattiga kvinnor som av olika skäl undviker förflyttning och därmed har väldigt låg miljöpåverkan. I pyramidens topp finns huvudsakligen rika män som står för huvuddelen av resorna. Skillnaderna i resande beror delvis på skillnaderna i inkomst men handlar också om traditionella roller, där kvinnor förväntas vara kvar i hemmen.
Enligt Gerd Johnsson-Latham finns det också skillnader i våra konsumtionsmönster. Miljövinster som skulle kunna ha uppnåtts i hemmen med effektivare teknik äts snabbt upp av så kallade ”rebound-effekter”, ökad konsumtion av de miljövänliga produkterna.
–Hemmen har blivit mer energisnåla, ändå ökar energiförbrukningen. Det beror på att användningen av hemelektronik ökar väldigt mycket, inte minst i form av datorer. Jag tror att män står för en stor del av den ökningen.
I USA och Storbritannien har ”miljörättvisa” blivit ett viktigt inslag i debatten. Begreppet belyser vem det är som genererar miljöproblem och vem som drabbas. Amerikanska myndigheter måste till exempel utreda miljörättvisekonsekvenserna vid samhällsbyggnadsprojekt. Gerd Johnsson-Latham hoppas att könsperspektivet i ökad omfattning ska inkluderas när sådana bedömningar görs.
Annika Carlsson-Kanyama, expert på energihushållning och chef för forskningsprogrammet Clima- tools på FOI, bekräftar att det finns stora skillnader i mäns och kvinnors klimatpåverkan.
–Kvinnor som lever ensamma förbrukar mindre energi än män i ensamhushåll, säger hon.
Män äter också mer kött, som skapar utsläpp av växthusgaser.
–Samtidigt lägger män mer pengar på bensin. Om man ska minska användningen av fossila bränslen är det viktigt att identifiera rätt målgrupp och anpassa budskapet.
